990218 (IPS) –
Australiska intressen har gått samman med myndigheterna på Papua- Nya Guinea, PNG, för att kunna utnyttja de stora förekomster av guld, silver, koppar och zink som finns i bergen under de stora världshaven.
Indiska och japanska bolag tror att den teknologi som ska användas till detta, också kan anpassas till internationella havsområden. De stora oceanernas bottnar är med all säkerhet mycket rika på mineraler.
Detta teknologiska framsteg kommer samtidigt som Internationella havsbottenmyndigheten (International Seabed Authority), ISA, arbetar med att formulera ett regelverk som ska styra användandet av mineraler på havsbottnen i internationella farvatten.
Regelverket, som väntas godtas under 1999, kommer efter 20 års tuffa förhandlingar för en konvention som ska garantera att varken enskilda nationer, grupper av nationer eller kommersiella intressen utnyttjar mineralresurserna på havsbottnen, utan att alla får del av dem.
När en konvention har trätt i kraft kan ISA ge bolag i flera länder tillstånd att utvinna mineraler från havsbotten.
– Utarbetandet av en gruvlag med regler för gruvdrift, är den viktigaste uppgiften ISA har för närvarande, sade ISA:s generalsekreterare, Satya Nandan, nyligen. – Utkastet till gruvlagen slår fast vad som krävs för att intressenter kan få sina planer godkända för att undersöka specifika geografiska områden, sade han.
Den nya lagen ska reglera letande och utvinning av mineraler till ett värde av tusentals miljarder dollar som ligger på havens botten utanför ländernas 200 mil av ekonomiska zoner. Mineralerna ligger i klumpar som innehåller koppar, nickel, mangan, kobolt och varierande mängder av andra mineraler.
Förhandlingarna har präglats av ömsesidig misstänksamhet och bråk, men Nandan säger att länderna nu visar vilja att lösa problemen på ett pragmatiskt sätt och hitta godtagbara lösningar. – Vi har gått in i en period av samarbete, förnuft och realistiska attityder, säger han.
Några länder – både i- och u-länder û tvekar dock på att ratificera konventionen som ska styra ISA:s arbete. USA uppgav 1994 att de ville ratificera Havsrättsavtalet, men senatens utrikeskommitté har skjutit upp frågan. Följden av detta har blivit att USA fortfarande inte är medlem i ISA.
Under förhandlingarna har samtliga länder uttryckt oro över hur mineralutvinning på havsbotten kommer att påverka gruvdriften på land. Ägarna till gruvorna på land fruktar att prisen på deras varor kommer att sjunka betydligt om marknaden översvämmas av mineraler från havsbottnen.
Utvinningens effekter på havsmiljön vet man heller inte mycket om. Det gemensamma projektet mellan Australien och Papua-Nya Guinea väntas ge en del svar på detta.
När ISA:s gruvlag ratificerats av tillräckligt många länder för att kunna träda i kraft, står flera gruvbolag i kö med sina ansökningar om koncessioner. Dessa kommer från Frankrike, Japan, Ryssland, Kina, Polen, Tjeckien, Slovakien, Kuba, Bulgarien, Indien och Sydkorea.
Richard Samuel IPS/ Kingston 990218 .
