New Delhi, 220125 (IPS) – Länderna i Sydasien har drabbats hårt av pandemins hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. Samtidigt har problemen med människorättskränkningar fortsatt att förvärras i regionen, enligt flera rapporter.
Trots att människorättsförsvarare i alla Sydasiens länder har fortsatt sin kamp så har problemen med människorättsbrott och straffrihet förvärrats i nästan hela regionen, som omfattar Afghanistan, Bangladesh, Indien, Nepal, Pakistan och Sri Lanka.
I Afghanistan har talibanernas maktövertagande fått förödande konsekvenser för flickor, kvinnor, journalister och människorättsförsvarare, konstaterar Human Rights Watch, HRW, i en ny rapport. I och med att talibanerna tog makten förvärrades krisen i landet till vad som nu beskrivs som en humanitär katastrof. Miljontals afghaner har brist på mat på grund av att de förlorat sina inkomster, samtidigt som matpriserna har stigit. Landet är samtidigt drabbat av en av världens svåraste flyktingkriser
Bangladesh har på senare år upplevt ekonomiska framgångar och blev i höstas av FN uppgraderat från den grupp där världens minst utvecklade länder ingår. Samtidigt kommer återkommande rapporter om hur landets säkerhetsstyrkor begår grova övergrepp, utan att drabbas av några repressalier.
Nyligen skickade ett antal välkända människorättsorganisationer, däribland Amnesty och HRW, ett gemensamt brev till FN där man krävde att världsorganisationen ska förbjuda att personer som arbetat för den ökända paramilitära enheten RAB ska få tjänstgöra inom FN.
Närmare 600 människor, däribland oppositionella, aktivister och journalister uppges ha blivit utsatta för olagliga bortföranden sedan 2009. Enligt den bangladeshiska människorättsorganisationen Odhikar har en del av dessa personer sedan gripits igen, efter att en drakonisk lag om digital säkerhet infördes 2018. Odhikar uppger att människorättsförsvarare, journalister och regeringskritiker blir övervakade och riskerar att utsättas för politiskt motiverade åtal och godtyckliga gripanden.
I november förra året införde USA sanktioner mot RUB, med hänvisning till de människorättsbrott enheten gjort sig skyldiga till.
Regionens stormakt Indien, under premiärminister Narendra Modi, blev under förra året nedgraderat från att tidigare ha klassats som en full demokrati till en ”delvis fri demokati” av organisationen Freedom House. Sverigebaserade V-Dem institute uppger samtidigt att Indien numera ska ses som en ”autokrati med allmänna val”.
Även USA:s kommission för religionsfrihet, USCIRF, menar att utvecklingen i Indien är oroande, på grund av återkommande övergrepp mot religionsfriheten.
HRW konstaterar att indiska myndigheter under förra året intensifierade sina tillslag mot aktivister, journalister och regeringskritiker med hjälp av politiskt motiverade rättsliga åtgärder. Och enligt människorättsorganisationen har attacker mot religiösa minoriteter genomförts utan att några straff dömts ut. Landet styrs av det hindunationalistiska regeringspartiet BJP.
HRW skriver vidare att indiska journalister, i synnerhet de som rapporterar från delstaten Kashmir, utsätts för trakasserier.
Även i Nepal uppges en omfattande straffrihet – och bristande åtgärder från landets regering – underminera arbetet för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Särskilt svår är situationen för landets kvinnor. Nepal är ett av de länder i Asien där flest flickor blir bortgifta innan de hunnit fylla 18 år.
Även i Pakistan förekommer det enligt HRW att myndigheterna trakasserar och förföljer människorättsförsvarare, jurister och journalister som kritisk granskar den förda politiken. Dessutom uppges de repressiva hädelselagarna fungera som en uppmuntran till våld mot religiösa minoriteter – och göra dess medlemmar sårbara för godtyckliga gripanden och rättsliga processer.
Enligt en rapport från organisationen Human Rights Without Frontiers har minst 1 865 personer sedan 1987 blivit åtalade för hädelse. Antalet ökade snabbt under 2020, när 200 nya fall rapporterades.
Dessutom uppges en lag mot digital brottslighet utnyttjas för att komma åt kritiska journalister och aktivister.
Enligt HRW pågår det även i Sri Lanka trakasserier mot aktivister och medlemmar av minoritetsgrupper från myndigheternas sida. Organisationen skriver i sin årsrapport att president Gotabaya Rajapaksha tycks vara inställd på att dra tillbaka de reformer som genomförts på människorättsområdet – och att skydda personer som utpekas sin skyldiga till allvarliga brott.
Den brittiska organisationen CSW, som arbetar för religionsfrihet, uppger samtidigt i en rapport att Sri Lankas muslimer utsätts för grova överträdelser.
