Extremväder fördjupar klyftorna i Latinamerikas storstäder

Rio de Janeiro, 211210 (IPS) – Effekterna av översvämningar och andra extrema väderfenomen blir allt större i Latinamerikas stora städer. Och det är de fattiga invånarna som drabbas hårdast, konstaterar experter.

Översvämningar har blivit allt vanligare i de stora städerna, vilket både hänger samman med klimatförändringarna – och en utveckling där urbaniseringen lett till att tidigare grönområden ersatts av betong och asfalt.

– Extremvädren förvärrar ojämlikheten i Latinamerika, vars samhällen redan är bland de mest ojämlika i världen, säger Manuel Rodríguez, som tidigare var Colombias minister för miljö och hållbar utveckling.

Han konstaterar att städernas fattigaste kvarter ofta ligger i de områden som drabbas hårdast när det blir allt vanligare med de extrema väderfenomen som orsakar översvämningar och jordskred.

– De allra fattigaste bor i kåkstäder och slumområden, längs floder eller vid foten av berg – områden som löper störst risk att drabbas, säger Manuel Rodríguez.

Den brasilianska jättestaden São Paulo är ett exempel. Där finns det många områden som återkommande drabbas av översvämningar på grund av de många vattendrag som löper genom staden. Över en miljon av stadens invånare beräknas bo i de favelor som breder ut sig på de låglänta områden som ofta drabbas först i samband med översvämningar.

I Rio de Janeiro, där en dryg femtedel av invånarna beräknas bo i kåkstäder, är det främst risken för jordskred som utgör ett hot i de fattiga kvarteren.

Situationen är densamma i många fler av regionens storstäder.

Carolina Guimarães, som tidigare arbetade för FN:s bostadsorgan UN Habitat, påpekar att de fattiga inte bara drabbas hårdast i samband med extremväder – utan att de också har svårast att hantera konsekvenserna.

– Det kostar mycket mer för dem att köpa en ny kyl eller annan utrustning som förstörs i samband med översvämningar, säger hon till IPS.

Carolina Guimarães betonar att människor med få resurser tvingas bosätta sig i områden där riskerna är större – samtidigt som detta också riskerar att förvärra deras fattigdom. Detta medan priserna för bostäder i säkrare områden drivs upp på fastighetsmarknaderna.

Mario Osava