Bratislava, 210426 (IPS) – Regeringar över hela världen har utnyttjat pandemin till att undergräva pressfriheten. Nya och gamla lagar har använts mot granskande journalister – under förevändningen att det sker för att skydda folkhälsan. Det uppger flera människorättsorganisationer.
Stater har inte bara infört restriktioner för att hejda smittspridningen, utan också åtgärder för att begränsa tillgången på information och för att stoppa granskningar.
– Vissa auktoritära regeringar har valt att inrikta sig på medierna i stället för att bekämpa viruset. I länder som Kambodja, Ryssland, Egypten och Brasilien har man försökt att dölja sina misslyckanden med att hantera hälsokrisen genom att trakassera eller fängsla journalister, säger Rob Mahoney, biträdande chef för Kommittén till skydd för journalister, till IPS.
På senare tid har det kommit flera rapporter som belyser hur pressfriheten har begränsats under pandemin.
I februari lyfte Human Rights Watch fram hur regeringar i 80 länder har utnyttjat krisen till att begränsa yttrandefriheten. Journalister är en av de grupper som har drabbats när myndigheter har gripit, åtalat och i vissa fall till och med dödat, kritiker, enligt HRW. Detta samtidigt som medieredaktioner har stängts ned och vaga lagar som kriminaliserar uttalanden som anses kunna utgöra ett hot mot folkhälsan har införts.
Tidigare i april lanserade Internationella Pressinstitutet, IPI, en rapport som beskriver situationen på ett liknande sätt och även dokumenterar hur journalister i olika delar av världen utsatts för både fysiska och verbala övergrepp.
I en rapport som kom förra veckan uppger Reportrar utan gränser att den fria journalistiken numera antingen är helt eller delvis begränsad i drygt två tredjedelar av världens länder.
Organisationen uppger att auktoritära regeringar har utnyttjat pandemin genom att skärpa kontrollen av hur information förmedlas. Rapporten belyser också hur vissa länder infört nya lagar som förbjuder spridningen av så kallat ”fejkade nyheter”, samtidigt som coronakrisen utnyttjats som en förevändning för att öka övervakningen och kontrollen av internet.
I vissa länder har myndigheterna förbjudit publiceringen av statistik om pandemin från ickestatliga aktörer, vilket lett till att personer som brutit mot reglerna har gripits. I andra länder, som Tanzania, har myndigheterna gått så långt att de förbjudit all informationsspridning om pandemin.
Rapporterna betonar att det handlar om ett fenomen som pågår i hela världen, även om flera av de värsta exemplen är hämtade från Afrika och Asien.
Flera organisationer menar att det finns en risk för att åtgärderna mot medierna kommer att bestå även efter pandemin.
– Vem ska avgöra när pandemin är över? Regeringar som har utnyttjat pandemin till att pressa tillbaka de medborgerliga rättigheterna kan lockas av att bibehålla någon form av undantagstillstånd, även efter att de akuta hälsohoten har försvunnit, säger Scott Griffen, biträdande chef för IPI, till IPS.
Han betonar att det finns en tydlig risk för att de särskilda lagar som har införts under pandemin i vissa länder kan infogas i den ordinarie lagstiftningen. Men det handlar också om att en ny bevakningskultur har uppstått.
– Denna vana att kunna följa och övervaka medborgare kommer med stor sannolikhet att bestå. Och det får stora konsekvenser för journalister och deras möjligheter att kunna skydda sina källor, säger Scott Griffen.
