New Delhi, 210217 (IPS) – Indiska kvinnor som själva blivit utsatta för könsstympning har börjat organisera sig för att få ett slut på sedvänjan. Aktivisterna menar att det råder en tystnadskultur kring frågan – och att det måste få ett slut.
Masooma Ranalvi, grundare av organisationen WeSpeakOut, säger att flera olika folkgrupper i Indien praktiserar kvinnlig könsstympning. Särskilt vanligt förekommande är det inom den shiamuslimska gruppen bohra.
Hon är en av flera kvinnor som valt att själva berätta om sina upplevelser, och säger att det har sitt pris.
– Det råder en rädslans och tystnadens kultur runt frågan. Många väljer att inget säga, eftersom de som gör det får betala ett socialt pris inom den egna folkgruppen, säger Masooma Ranalvi till IPS.
En undersökning genomförd av hennes organisation visar att en stor majoritet av bohra-kvinnorna blivit utsatta för könsstympning.
För ett par år sedan gick advokaten Sunita Tiwari ut med ett krav på att Indien skulle införa ett förbud för omskärelse inom trosinriktningen. Det bidrog samtidigt till att sedvänjan, som länge varit en dold sed inom gruppen, blivit allt mer diskuterad offentligt – i synnerhet av kvinnor som själva blivit drabbade.
Det finns närmare två miljoner människor i olika delar av världen som tillhör bohra. I USA har organisationen Sahiyo, som arbetar för att få bort sedvänjan inom folkgruppen, bland annat varit med och drivit fram införandet ett förbud mot könsstympning i delstaten Massachusetts.
Aarefa Johari, som varit med och grundat Sahiyo, säger att förbud kan ha en avskräckande effekt.
– Men enbart lagar kan inte förändra djupt rotade sociala normer, säger hon till IPS.
Flera befolkningsgrupper hänvisar till religionen som en orsak till omskärelse. Samtidigt har flera muslimska auktoriteter slagit fast att det inte finns något religiöst stöd för sedvänjan.
Trots det möter aktivisterna hela tiden ett motstånd från personer som försöker tysta kritikerna, berättar Aarefa Johari.
– Det visar samtidigt hur viktigt vårt arbete är. Och vi får lika mycket positiv som negativ respons från befolkningen, säger hon.
Många kritiker inom befolkningsgruppen uppges samtidigt förbli tysta eftersom de oroar sig för att frågan ska förstärka den islamofobi som redan är stark i många länder.
Masooma Ranalvi berättar att aktivisterna inledde sin juridiska kamp för att stoppa sedvänjan först efter att alla andra metoder hade misslyckats.
– Vi vände oss till domstolarna efter att alla våra försök till dialog med religiösa och folkliga ledare hade fallerat. Det är avgörande att vi får hjälp av lagar och institutioner i vår kamp för att ta kontroll över våra kroppar och för att stoppa dessa övergrepp, säger hon.
