Abidjan, 120328 (IPS) – Det har gått ett år sedan Elfenbenskusten skakades av våldsamheter och barnen i landet försöker fortfarande återhämta sig efter de psykologiska och sociala trauman konflikten medförde. Tusentals barn skildes från sina föräldrar under kaoset, och många har ännu inte återförenats med sina familjer.
En grupp av barn leker på en skuggig innergård i Elfenbenskustens ekonomiska huvudstad Abidjan. De verkar bekymmerslösa. Men så fort en bil rivstartar eller en soldat passerar darrar de av rädsla. När en okänd vuxen närmar sig blir de oroliga.
Våldsamheterna i landet utbröt efter att president Laurent Gbagbo vägrat att lämna över makten till Alassano Ouattara som vann valet i november 2010.
-Barnen var de huvudsakliga offren i samband med oroligheterna efter valet. Många hörde skottlossning, såg människor fly, upplevde vuxnas rädsla och bevittnade brutalitet, strider och mord, säger Désiré Koukoui, chef för den katolska organisationen Bureau International Catholique de L'Enfance, Bice. Bice är en organisation i Abidjan som arbetar för att skydda barnens rättigheter.
Många barn fruktade för sina liv och de var tvungna att hantera familjemedlemmars död, hunger och förflyttningar under oroligheterna, som pågick mellan december 2010 och maj 2011. Tusentals barn skildes från sina föräldrar under kaoset. Många var plötsligt ensamma i storstaden Abidjan och tvingades sova på gatan, tigga, stjäla, arbeta eller sälja sina kroppar för att kunna överleva.
-Vi är oroliga för att om vi inte snabbt agerar för att ’läka’ situationen så kommer vi att stå med en hel generation som har problem om några år, med unga vuxna utan framtid, varnar Koukoui.
Bice öppnade ett hem för ensamma barn efter att våldsamheterna hade ebbat ut i juli förra året. Då hade oroligheterna krävt tre tusen människors liv och minst en halv miljon människor hade drivits på flykt. Bice arbetar med att försöka återförena barnen med sina familjer med stöd från Rädda barnen och FN:s barnfond Unicef.
Enligt officiella uppgifter från FN skildes 3 700 barn från sina föräldrar enbart i Abidjan, en stad med cirka fem miljoner invånare, under krisen. Koukoui tror dock att det verkliga antalet är mycket högre.
-Det kan vara minst tio gånger så högt eftersom vi inte har kunnat komma i kontakt med majoriteten av barnen.
Arbetet med att sammanföra familjemedlemmar går långsamt eftersom föräldrarna kan befinna sig på nya platser och barnen kan vara för unga eller för traumatiserade för att komma ihåg sina föräldrars namn eller namnet på byn de kommer ifrån. Hittills har organisationen Bice lyckats spåra familjerna till 250 barn.
-Vi gör vårt bästa för att hitta deras familjer, ge dem samtalsstöd och skolgång. Annars placerar vi dem i fosterhem eller på barnhem, förklarar Koukoui.
En av flickorna på organisationens hem är tolvåriga Judith, som egentligen heter något annat. Hon kom dit för tre månader sedan. Förut bodde hon tillsammans med sin moster och morbror i stadsdelen Yopougon i Abidjan, ett område som drabbades hårt av våldsamheterna efter valet.
Judiths föräldrar, som bor i byn Benjué på landsbygden i norr, skickade dottern till Abidjan i hopp om att hon skulle få en bra skolgång. Istället blev hon utnyttjad och tvingad att arbeta i hemmet hos släktingarna. När valet slutade i våldsamheter flydde morbrorn, en anhängare till Gbagbo, av rädsla för sin säkerhet.
-Efter att han gett sig av blev min situation ännu värre. Från fönstret såg jag hur människor dödades på gatan. Jag var väldigt rädd. Vi hade ingenting att äta och min moster tog ut sin rädsla på mig. Hon slog mig mycket, säger flickan.
Judith rymde och kom till sist till hemmet svårt slagen och med sår som kommer att ge livslånga ärr. Hon har också utsatts för våldtäkt men det är oklart när det skedde och vem som var förövaren, förklarar personalen på hemmet.
-Det är tyvärr en typisk historia. Vi har sett en landsomfattande ökning av våld i hemmet, alkoholism, och barnmisshandel på grund av konflikten, säger Dalié Privary, som arbetar på hemmet.
Efter flera veckor lyckades personalen så småningom att hitta Judiths föräldrar. Men återföreningsprocessen är komplex och tar tid eftersom hjälporganisationerna också måste se till att barnen skickas till en trygg och hälsosam familjemiljö.
-Vi har stödsamtal med både barn och föräldrar innan de återförenas, förklarar Rädda Barnens programchef, Monique Apie.
Konflikten, som också orsakat hopplöshet och trauman hos den vuxna befolkningen, har lett till att en femtedel av föräldrarna inte känner att de kan återförenas med sina barn, enligt statistik från Bice. Många föräldrar känner sig oförmögna att ta hand om sina barn, bland annat på grund av fattigdom – nästan hälften av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen på 1,25 dollar om dagen. Som ett resultat kan återföreningsprocessen ta månader, även efter att man hittat barnens föräldrar.
Förutom familjeåterförening arbetar Unicef med att säkerställa utsatta barns rättigheter.
-Vi arbetar med både justitiedepartementet och polisen i frågor som handlar om skydd av barn, förklarar Christina de Bruin, som arbetar för Unicef i Elfenbenskusten.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
