Cancún, 101206 (IPS) – Ett stort antal organisationer är kritiska mot det program för att stoppa avskogningen som förhandlades fram vid klimattoppmötet i Köpenhamn förra året, och som man nu fortsätter att diskutera vid det pågående toppmötet i Cancún.
Det är bland annat förhandlingar om Redd-programmet som står i centrum för diskussionerna på FN:s klimatmöte i Cancún som pågår mellan den 29 november och 10 december.
-Vi är oroliga för att man inte kommer att ta hänsyn till ursprungsbefolkningars rättigheter, säger Marcial Arias från Panama, generalsekreterare för FPCI, en organisation som arbetar för urbefolkningars rättigheter.
Redd-initiativet lanserades 2008 av FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO, FN:s utvecklingsorgan UNDP samt FN:s miljöorgan UNEP och syftar till att bevara den biologiska mångfalden och binda koldioxid.
Men kritiker från den akademiska världen och från icke-statliga organisationer över hela världen befarar att Redd-programmet kommer att förvärra fördrivningen av ursprungsbefolkningar och leda till stöld av genetiskt material från skogar samt bli en lukrativ verksamhet för de företag som står för de största föroreningarna.
Varje år försvinner 13 miljoner hektar skog till följd av skövling, vilket leder till utsläpp av 1,5 gigaton koldioxid, en av de huvudsakliga växthusgaserna som orsakar den globala uppvärmningen.
Redd-initiativet har bland annat lanserats i Panama, Bolivia, Paraguay, Kongo-Kinshasa, Zambia, Tanzania, Indonesien, Papua Nya Guinea och Vietnam med syfte att stoppa skogsskövling och minska koldioxidutsläpp och ge länderna tillgång till tekniskt och finansiellt stöd.
-Programmet syftar till att ta över de tropiska skogarna, det har blivit som en ny form av utsläppsrätter, säger Camila Moreno, representant för Jordens vänner i Brasilien och en av deltagarna vid klimattoppmötet.
Utsläppsrätter är enheter för utsläppsminskning som industriländerna kan köpa från länder i Syd för att kunna nå minskningsmål enligt Kyotoprotokollet.
Världsbanken, som har blivit den främsta aktören när det gäller handel med utsläppsrätter, medger att det ligger något i organisationernas kritik.
Warren Evans, chef för Världsbankens miljöavdelning, säger till IPS att kritiken har funnits med sedan Redd-initiativet började diskuteras och att invändningarna är viktiga och kan bidra till förbättringar.
Under 2009 har Världsbanken avsatt mer än två miljarder dollar till arbete för utsläppsminskningar.
Vid klimattoppmötet i Köpenhamn för ett år sedan lovade sex länder att avsätta sammanlagt 3,5 miljarder dollar för att finansiera Redd-programmet. I mars tillkom ytterligare en miljard dollar. En kommitté med representanter från tio olika länder har också tillsatts för att ansvara för programmet mot avskogning.
I torsdags presenterade FN ett dokument om Redd-programmet och där betonades vikten av att respektera ursprungsbefolkningar och deras rättigheter.
Men kritiker menar att de mekanismer som föreslagits inom Redd-initiativet bland annat kan leda till allvarliga konflikter kring markägande och utbredningen av skogsplantager. Av den anledningen vill organisationer som företräder ursprungsbefolkningar att alla avtal ska omfattas av 2007 års FN-deklaration om urbefolkningars rättigheter.
-Det finns för få säkra fakta eller garantier. Vi vet inte hur vi kommer att kompenseras för att vi inte fäller träd, eller hur vi kommer att få del av förmåner. Vi upplever att det inte tas någon hänsyn till oss, säger Arias, som är Kuna-indian.
En av de frågor som diskuteras i Cancún är huruvida de rika länderna använder Redd-programmet för att investera i utvecklingsländer och kompensera för de egna utsläpp som man inte bromsar själva.
Flera miljöorganisationer kräver också att Redd-systemet även innefattar mangroveträsk och andra kustnära områden av stor ekologisk betydelse.
-Sediment i de kustnära ekosystemen binder stora mängder koldioxid, mycket mer än vad växter gör, säger Emily Pidgeon, chef för den marina avdelningen vid naturvårdsorganisationen Conservation International, CI.
Enligt CI försvinner cirka sex procent av de kustnära områdena varje år, vilket motsvarar förluster i miljötjänster på uppåt 25 miljarder dollar om året.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Bilderna säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
