Garut, Indonesien, 030228 (IPS) – Cipanas på västra Java i Indonesien är ett sprudlande centrum för turismindustrin, med hotell, restauranger och hantverksaffärer. Hit kommer många indoneser för att tjäna pengar på turisterna. Men Cipanas har också blivit platsen för en het debatt om den muslimska lagen sharia.
Två av de som förkroppsligar de båda sidorna i debatten – som rasar i många av landets regioner – är Syaifuttamam, en religiös ledare i den regionala administrationen, och Maman Jamaluddin, som arbetar på ett hotell i Cipanas.
– Vi kommer att fortsätta att arbeta för att den här resorten ska stängas ned, eftersom dess verksamhet är emot den islamska lagen. Regeringen har gått med på att införa sharia, så nu måste den gå från ord till handling, säger Syaifuttamam.
Det som stör Syaifuttamam är prostitutionen, nattklubbarna och den pubkultur som har växt i takt med att allt fler indonesiska turister besöker Cipanas på helgerna.
Maman Jamaluddin, å andra sidan, säger att han som muslim visserligen stödjer sharia-lagstiftningen.
– Men om den innebär att vi förlorar våra jobb, protesterar jag. Hur ska jag kunna följa de religiösa föreskrifterna om jag inte ens kan försörja mig själv? De lokala myndigheterna i Garut, som omfattar Cipanas, införde sharia-lagstiftning för ungefär ett år sedan, och då förbjöds spel och prostitution.
Dede Satibi, som leder den lokala administrationen, säger att flera respekterade medborgare kom till honom och begärde att man skulle införa sharia. Men han medger att administrationen saknar medel att se till att lagarna efterlevs.
Åtgärden i Garut följde till en början sharia bokstavligt. Kvinnliga offentliganställda bar huvudduk och fredagen, i stället för söndagen, blev en helgdag.
Men den strikta tillämpningen varade inte mer än sex månader, och snart var även turismindustrin tillbaka, med alla de aktiviteter som förknippas med en populär semesterort.
Syaifuttamam, som driver en muslimsk internatskola i Cipanas, förklarar varför det inte finns tillräckligt stöd för sharia, ens bland aktiva muslimer i området.
– De kallar sig muslimer men de vill inte att sharia ska styra deras liv. De är inte redo för plikterna, säger han.
Och Jain Mubarok, expert på sharia-lagstiftning vid Bandungs islamiska universitet, säger att när de lokala myndigheterna inför sharia handlar det ofta inte om religion, utan om ett uttryck för frustration över korruption och andra problem. Man längtar helt enkelt efter ett system som fungerar.
– Det som de gör med sharia i Garut är bara drömmar. Jag tror inte att det är en genuin vilja att ha sharia. Det handlar bara om att man är besviken på de lagar som finns. Det är så många brottslingar som kommer undan lätt – korrupta, kriminella – och folk tror att sharia, det enda juridiska system de känner till, kan vara en lösning.
