London, 021212 (IPS) – De rika länderna kan tvingas att producera mat åt andra länder för att bibehålla en balans i vattentillgången. Det hävdar William Cosgrove, vicepresident i Världsvattenrådet.
Cosgrove sa i samband med att Världsvattenrådet lanserade en ny rapport om vattenbrist och fattigdom att när länder som Kanada och USA importerar mat, köper de i själva verket vattenresurser.
För att odla ett ton säd krävs 1000 kubikmeter vatten. Därför kan man se export av livsmedel som producerats med hjälp av knappa vattenresurser som ett sätt att förflytta enorma mängder vatten runt jordklotet.
– De rika länderna kommer snart att uppmanas att använda sina vattenresurser till att producera mer mat åt fattiga länder. Så de måste lära sig att använda sitt vatten mer effektivt, säger Cosgrove.
Världsvattenrådets rapport visar att Finland, Kanada, Guyana, Sverige och Island finns bland de tio länder som har störst vattenresurser i världen.
Rapporten innehåller ett index för vatten och fattigdom, WPI, som visar kopplingen mellan vattenbrist och fattigdom.
– Kopplingen mellan fattigdom, sociala problem, miljöproblem, vattentillgång och hälsa blir tydlig med hjälp av WPI, vilket ger beslutsfattare och investerare en möjlighet att se var problemen finns och vilka åtgärder som är lämpliga, säger Caroline Sullivan, som ledde det tvärvetenskapliga team som arbetat fram WPI-konceptet.
Kopplingen mellan fattigdom och vattenbrist kommer också att vara ett av de viktigaste ämnena vid det tredje världsvattenforumet som ska hållas i japanska Kyoto i mars. Omkring 10 000 representanter för regeringar, organisationer samt vattenexperter och företrädare för vattenindustrin kommer att diskutera vattenkrisen i världen.
– Indexet visar att det inte är mängden vattenresurser som avgör ett lands fattigdom, utan hur effektivt man kan använda resurserna, säger Sullivan.
Haiti och Dominikanska republiken ligger båda på den karibiska ön Hispaniola och har i stort sett samma mängd vatten, men i WPI-indexet hamnar Haiti längst ned, på 142:a plats, medan Dominikanska republiken ligger 64:a.
Rapporten visar också att några av världens rikaste länder – exempelvis USA och Japan – hamnar långt ned på vattenlistan, medan en del u-länder hamnar bland de tio främsta. För att visa var den bästa respektive sämsta vattensituationen råder har Världsvattenrådet bedömt länderna efter fem kriterier – resurser, tillgång, kapacitet, användning och miljöpåverkan.
När det gäller resurser räknar man den per capita-volym av yt- och grundvatten som landet kan utnyttja. De fem länder som har störst resurser är Island, Surinam, Guyana, Kongo och Papua Nya Guinea. Minst vattenresurser har Förenade arabemiraten, Kuwait, Saudiarabien, Jordanien och Israel. De länder som har minst resurser ligger alla i ökenområden, men trots de knappa tillgångarna ligger Israel, Kuwait och Saudiarabien på den övre halvan av det sammanräknade indexet, vilket visar ländernas förmåga att övervinna bristen genom att hantera och använda vattnet effektivt.
När det gäller effektiviteten i vattenanvändningen är USA sämst av de länder som undersökts. USA har en hög användning av vatten per capita, och stora volymer vatten används i industrin. Även Italien, Djibouti, Nya Zeeland och Kap Verde är dåliga på att använda sitt vatten effektivt.
De länder som hamnar högst i den kategorin är Turkmenistan, Indonesien, Guyana, Sudan och Ekvatorialguinea.
20 procent av jordens befolkning drabbades av vattenbrist år 2000. Man väntar sig att den siffran kommer att stiga till 30 procent år 2025.
