Tokyo, 021213 (IPS) – När Takayuki Miyamoto behövde hjälp med att reparera ett tak i sin hemstad i norra Japan, betalade han inte för tjänsterna med traditionella japanska yen, utan med den alternativa valutan kurin.
Kurin är döpt efter staden Kuriyama där Miyamoto bor. Det är en lokal valuta, och Miyamoto tjänade sina kurin genom att utföra arbeten åt en annan behövande invånare.
Med kurin kan man betala för olika tjänster såsom engelskalektioner eller hjälp med inköpen åt äldre. Projektet inleddes i september och 70 personer deltar nu i den lilla staden, som har 15 000 invånare.
Under de senaste två åren har liknande försök inletts i många delar av Japan, och nu finns det snart 130 lokala valutor runt om i Japan, berättar Shinicho Kondo vid EcoMoney, en organisation som arbetar för att fler ska använda lokala valutor.
I många samhällen ser man det nya sättet att byta tjänster och varor dels som ett sätt att hantera landets ekonomiska kris, men också som ett sätt att stärka det lokala samhället och bygga en mer omtänksam miljö.
– När Japan var rikt ville alla tjäna pengar. Nu när det har gått utför har man återigen vänt blicken mot det lilla samhället för att klara sig, förklarar Kondo.
I Tama, en stad i västra Tokyo-området, använder invånarna comos för att utväxla tjänster med varandra. De fler än 100 medlemmar som använder comos listar de tjänster de kan utföra – bland andra barnpassning, hemhjälp, skjuts – i utbyte mot comos.
Och i Yamamoto-staden utanför Tokyo använder 90 000 affärer och invånare stadens egen valuta.
Naruhito Saito, forskare vid Japans utvecklingsbank, säger att idén om att samla lokalsamhällen kring utbytet av tjänster har visat sig vara ett värdefullt sätt att hantera den deprimerande ekonomiska verkligheten.
– Genom att byta lokala valutor mot tjänster kan folk med dolda talanger dra praktisk nytta av dem. Och när de väl har börjat använda sina färdigheter kan det leda till nya affärsmöjligheter och nya projekt, säger Saito.
Experterna menar också att utbytet av tjänster är ett sätt för lokala samhällen att stärka sig själva och stärka traditionella värden, såsom omsorgen om varandra i kristider. Det är en källa till trygghet för många eftersom “den snabba urbaniseringen och materialismen har undergrävt samhällets styrka”, säger Kondo.
Och Saito tillägger att den ekonomiska krisen har drabbat områdena på landsbygden värst, och de alternativa valutorna har blivit ett sätt för dem att hantera de dåliga tiderna samtidigt som man tar hand om sina grundläggande behov.
– De här människorna har förlorat förtroendet för vanliga pengar, säger Saito. Men försöken med alternativa valutor är inte unikt för Japan. Och erfarenheterna är inte alltid uppmuntrande. Det krisdrabbade Argentina hade i slutet av förra året en alternativ ekonomi med tre miljoner människor som deltog i landets bytesklubbar och betalade med deras valuta – creditos. Men under det här året drabbades bytesklubbarna av stora problem med inflation, framför allt på grund av att stora mängder förfalskade creditos började cirkulera. Till slut räknades priset på en del varor och tjänster i kilo creditos.
Sedan dess har majoriteten av medlemmarna i de argentinska bytesklubbarna lämnat dem, och man har börjat på nytt i mindre skala, med nya sedlar som är svårare att förfalska.
