990603 (IPS) – Nato har slutat be om ursäkt för civila förluster och skador som orsakas av flygattackerna mot Jugoslavien. Inte heller erkänner organisationenlängre några misstag. Det väcker misstänksamhet hos jugoslavernaom vem kriget egentligen är riktat mot.
I Serbien är det inte längre säkert att bo på ett ålderdomshem, gå över en bro eller sitta i fängelse. Inte heller är det säkert att vara albansk flykting, diplomat på en mottagning, patient på ett hotell eller en vanlig albansk soldat.
Missiler faller överallt och vem som helst verkar kunna betecknas som ett “legitimt mål”. I tisdags attackerade Natoplan en albansk militärenhet inne i Albanien. I måndags dödades elva äldre människor på ett ålderdomshem i Surdulica och 23 människor dog i sina lägenheter i Novi Pazar.
Elva andra dödades och ett dussintal skadades, då missiler föll på Varvarin-bron i söndags eftermiddag. 96 människor dog i Istok, Kosovo, den 21 maj och tre kinesiska journalister dödades den 8 maj.
Samma dag tvingades de svenska, slovakiska och vatikanska ambassadörerna att ta skydd då raketer träffade en bränsledepå som skakade om den schweiziska ambassadörens bostad där en mottagning hölls.
Inne i Jugoslavien spekuleras det om anledningen till att Nato har slutat erkänna misstag. Beror det på en ny pr-strategi eller görs dessa attacker med flit för att försvaga den serbiska moralen och skynda på en kapitulation?
Analytiker i Belgrad utfärdar varningar om att allmänheten utomlands håller på att vänja sig vid att dussintals människor dagligen dör på Balkan, att “sidoeffekterna” av bombräderna blir en rutin som ingen längre bryr sig om.
– Oavsett vilken anledning Nato hade till sina flygräder inledningsvis, eller vad de utvecklats till nu, blir det allt tydligare att en dag kan vi alla här benämnas som “sidoeffekter” som ingen bryr sig om, säger Vuk Draskovic, ledare för oppositionspartiet SPO.
Precis som övriga oppositionspolitiker har Draskovic kritiserat Milosevics regim för dess ovilja att kompromissa. Han stödjer i dag G8-ländernas förslag till fredsöverenskommelse, som även regeringen säger sig stödja.
Bombningarna har lett till att vardagslivet i Jugoslavien blivit en ständig mardröm. Sedan Natos missiler riktades mot det serbiska elförsörjningssystemet den 21 maj har miljontals människor blivit utan ljus och vatten.
Enligt den serbiska hälsoministern, Leposava Milicevic, är 50 000 patienters liv i fara på grund av elavbrotten, däribland 9 500 som ligger på intensivvårdsavdelningar.
Ytterligare 30 000 människor i akut behov av att diagnostiseras påverkas av elavbrotten. 12 000 människor väntar på att röntgas.
Srbobran Brankovic är forskare vid Belgrads institut för statsvetenskap. Han leder ett forskarlag som undersöker vad bombningarna av Serbien har fått för följder.
Ungefär 750 människor över 18 år, både från stad och landsbygd, intervjuades per telefon av forskarteamet. 91 procent sa att de fruktar för sina och sina familjers liv, 72 procent hade svårt att ta sig till sin arbetsplats eller släktingar på grund av sönderbombade vägar, broar och järnvägar.
Ungefär 64 procent hade tvingats lämna sina hem i perioder under bombräderna eftersom de befann sig i osäkra områden. 42 procent hade flyttat till områden de upplevde som säkrare. 53 procent hade helt slutat att gå till sitt jobb.
– Detta är bara början på en stor undersökning, säger Brankovic.
(990603)
.
