Dubai, 021122 (IPS) – Iran befinner sig i landets värsta politiska kris sedan revolutionen 1979. Spänningen mellan konservativa och moderata krafter i landet ökar. Regionala analytiker tror dock inte att de pågående studentprotesterna och ropen på ökad öppenhet kommer att leda till en ny revolution. De tror att protesterna är en del av landets utveckling mot demokrati.
Den 6 november dömde en iransk domstol läraren Hashem Aghajari till döden för hädelse. Tusental universitetsstudenter, tillsammans med vissa av sina professorer, gav sig ut på gator och torg för att protestera mot domen.
Aghajari undervisar i historia. Han är en framstående akademiker och reformist som hävdar att muslimer inte blint ska följa prästerskapets läror och att islam måste reformeras. Efter studenternas omfattade protester upphävdes hans dödsdom av landets högste religiöse ledare Ayatollah Ali Khamenei.
Delar av det konservativa Iran protesterar mot beslutet. Enligt lokala medier demonstrerade 1500 personer i staden Shiraz i södra Iran i torsdags till stöd för prästerskapet.
Nasseb Al Saleh, professor i statskunskap vid universitetet Ajman i Förenade arabemiraten, säger att Iran befinner sig i en demokratisk övergångsfas.
– En sak är dock säker; det finns ingen väg tillbaka till den islamska revolutionens dagar eftersom folket har fått smak på demokrati, säger han.
“Död åt talibanerna i Kabul och i Teheran”, skrek demonstranterna under studentprotesterna. Studentledaren Adbollah Mo'memi sa att de inte bara demonstrerade mot Hashem Aghajaris dödsdom utan också för yttrandefrihet.
De iranska reformisterna vann parlamentsvalen 1997 och 2001 men deras politik har kvästs av landets konservativa rättsväsende.
Men för första gången under den reformistiska presidenten Khatamis tid vid maken har han nu verkligen utmanat de konservativa genom att i september lägga fram två lagförslag i parlamentet som betydligt skulle förbättra hans möjligheter att genomföra sin reformpolitik.
Presidenten hotade samtidigt de konservativa med att han tänkte utlysa en folkomröstning om prästerskapet stoppar förslagen. Det konservativa väktarråden har enligt iransk lag möjlighet att länga in sitt veto mot lagar som de anser bryter mot islamsk lag eller mot landets konstitution.
Och nu har parlamentet med stor majoritet röstat igenom ett förslag som ger presidenten möjlighet att ingripa i domstolsväsendet och som betydlig stärker hans makt. Nu återstår att se om väktarrådet godtar lagen – och vad president tänker göra om det lägger in sitt veto.
Det har bara hållits två folkomröstningar i Iran efter revolutionen.. Den första var för att skapa den islamska republiken Iran 1979, den andra för att förändra grundlagen 1989.
– Khamenei verkar försöka gjuta olja på vattnet genom att upphäva domen mot Aghajari och han kan komma att tillåta delar av presidentens lagförslag att bli lag för att undvika risken för inbördeskrig, vilket inte någon av grupperna vill ha, säger Saleh.
– Reformprocessen har engagerat många iranier ur skilda samhällsskikt och tvingat dem att tänka ut hur de vill ha det. Om den processen kommer att lyckas skapa ett politiskt system som passar det iranska samhällets dynamik är en öppen fråga, säger Saleh.
