990705 (IPS) – Allt fler människor blir fattiga i Pakistan. Efter en uppgång i levnadsstandarden på 1980-talet, falleri dag mellan 25-50 procent av befolkningen in i kategorin fattiga. Denexakta siffran beror vad som läggs in i begreppet.
Fattigdomsexperten Khadija Haq är chef för Dr. Mahbub ul Haq- centret för mänsklig utveckling. Han offentliggjorde nyligen rapporten “Fattigdomens profil i Pakistan”. Centret är uppkallat efter hennes avlidne make.
Rapporten ingår i UNDP:s Sydasienprojekt. Den inför bland annat ett nytt begrepp “fattigdom på möjligheter”, som är ett samlingsbegrepp för människors bristande möjligheter till sjukvård, skola och inkomst. På 1960-talet levde 19 miljoner pakistanier under fattigdomsgränsen, vilket betyder att de tjänade under en dollar, eller drygt åtta kronor per dag. Siffran steg till 34 miljoner på 1970-talet, men minskade till 24 miljoner årtiondet därpå. På 1990-talet har dock situationen förvärrats kraftigt, och 1995 fanns det 42 miljoner fattiga pakistanier. Enligt rapporten är två av sju pakistanier utan möjligheter till inkomst, två av sju till basal sjukvård och tre av fem till undervisning.
– Ekonomisk fattigdom är bara en slags fattigdom. Andra former är brist på undervisning, dålig hälsa, social utestängning, diskriminering på grund av etnicitet, kön eller religion, och förtryck, säger Haq.
Rapportens medförfattare, Pervaiz Tahir, som är en av chefsekonomerna i regeringens planeringskommission, säger att huvudsyftet med rapporten – att chocka politikerna – är uppnått. Tahir betonar dock att anslagen till myndigheternas sociala handlingsprogram, SAP, har ökat från 1,4 procent av BNP till 1,9 procent under de sex år som det funnits.
Trots detta har SAP inte förändrat så mycket för de fattiga människorna. Nästan 62 procent av landets vuxna befolkning, eller 47 miljoner över 15 år, kan inte läsa eller skriva. Bland kvinnorna är 76 procent analfabeter. 61 miljoner människor har inte tillgång till rent dricksvatten och 54 miljoner har inte tillgång till grundläggande sjukvård. Åtta miljoner barn går inte i skola och nio miljoner barn under fem år är undernärda.
Naimatullah är en av de många som lever i fattigdomen. Han försöker försörja sig själv och sin familj som bärare vid Islamabads basarer. Naimatullah kommer från bergsdistriktet Dir i nordvästra Pakistan, och det mesta av de 400 kronor han tjänar i månaden, skickar han hem till fru och barn. Han har inte råd att låta sina fem barn gå i skolan, men är glad över att de tre sönerna får gratis undervisning i den lokala religiösa skolan, Madrassahen.
– Det är inte lätt att leva för fattigt folk i detta land, säger Naimatullah, som sover där han hittar en plats bland torgstånden.
Det allra enklaste husrum är för dyrt för honom.
(990705)
.
