990721 (IPS) – Det hävdar i alla fall aidsaktivister i USA. Sedan Al Gore gick ut offentligt med sitt stödtill den amerikanska läkemedelsindustrin i dess kamp för att begränsa lokal tillverkning av aidsmedicin i Sydafrika, har aidsorganisationerna förklarat att de kommer att motarbeta Al Gore ochhans presidentkampanj.
Vid ett flertal tillfällen har frivilligorganisationen ACT-UP och koalitionen Aidsmediciner till Afrika saboterat vicepresidenten Al Gores kampanjmöten. Demonstranterna kallar kampanjen för “Apartheid 2000” och säger att “Gores girighet dödar”. Förra månaden förstörde man möten i Tennessee, New Hampshire, Kalifornien och Philadelphia.
Aktivisterna hävdar att USA med Al Gore i spetsen fråntar sydafrikaner med aids chansen att få livsviktiga läkemedel. Detta gör USA genom att hota med handelsbojkott om inte Sydafrika stoppar den inhemska produktionen av patenterade aidsmediciner. Det finns i dag 3,2 miljoner aidssjuka i Sydafrika.
– Storbritannien och Holland får åtta till tio procent av sina läkemedel genom liknande parallellimport, men de hotas inte av handelsbojkott, säger Eric Sayer, advokat och aktiv i ACT-UP.
– De enda länderna som USA hotar är Thailand, Indien och Sydafrika. Varför? Är det för att de är fattiga länder med en färgad befolkning, frågar han provocerande.
Behandlingen med dagens modernaste bromsmediciner kostar cirka 8 000 kronor varje dag – ett svindlande pris i ett land där medelinkomsten per månad är 1 900 kronor.
För att göra medicinerna mer lättillgängliga och billiga skrev Sydafrika en ny lag, där köp av mediciner via ett tredje land tillåts. Lagen tillät också regeringen att dela ut licenser för produktion av kopior av läkemedlen med samma innehåll och effekt. Sådan parallellimport är tillåten enligt Världshandelsorganisationen, WTO, som en del i kampen mot hälsokriser i ett land. WTO-avtalet förhandlades fram och godkändes av en majoritet av jordens länder.
Det WTO godkänner, ogillas dock – föga överraskande – av läkemedelsindustrin. För dem handlar det om en form av stöld. Den internationella läkemedelsindustrin anmälde snabbt saken till Sydafrikas högsta domstol. Ett juridiskt påbud om ett stopp av den lokala produktionen tillkom. Samtidigt bedrev industrin lobbyverksamhet mot USA:s regering för denna skulle göra påtryckningar mot Sydafrika, så att den nya lagen om parallellimport inte skulle gå igenom.
Sydafrika nekas därefter avslag på exportavgiften till USA, något som kostar Sydafrika över 25 miljarder kronor. Sedan hamnar landet på USA:s “observationslista” över länder med “orättvis handelspraxis”.
Amerikanska utrikesdepartementet uppger i en ny rapport att sex offentliga organ samarbetat i en kampanj för att övertala Sydafrika att förkasta lagen. Enligt rapporten stod Al Gore i spetsen för den kampanjen och gjorde ämnet “läkemedelspatent till ett mycket centralt tema i samtalen med Sydafrikas president Mbeki”.
Aidsaktivisterna anklagar nu Al Gore för att låta den amerikanska utrikespolitiken påverkas av bidragspengar från läkemedelsindustrin till hans presidentvalskampanj. Han har dessutom nära kontakter med några av topplobbyisterna inom industrin.
Anthony Podesta, nära vän och rådgivare till Al Gore, finns bland dem som får lön från PhRMA, en industrilobby, och från det amerikanska företaget Genentech. David Beier, Al Gores främste rådgivare i inrikespolitiska frågor, var tidigare chef för Genentechs avdelning för kontakter och verksamheter riktade mot de politiska makthavarna. Chefen för Gores pengainsamling till presidentvalskampanjen heter David Knight, en tidigare lobbyist som förra året fick över en miljon kronor för att föra det amerikanska läkemedelsbolaget Schering-Ploughs talan i politiska kretsar.
Clinton/Gore-administrationen har anklagat Sydafrika för att bryta mot WTO-reglerna, något som lett till skarp kritik från aidsaktivister och andra gräsrotsrörelser. Utfallet mot Sydafrika ses inte bara som osakligt, utan också som rasistiskt och dubbelmoraliskt. USA utnyttjar själv liknande system för import av en mängd andra produkter, bland annat satellitteknologi, musik och programteknik. Parallellimport utnyttjas dessutom i en rad europeiska länder utan att USA reagerar på detta, påpekar kritikerna.
– I dag säljs mindre än en procent av alla aidsmediciner i världen i Afrika söder om Sahara. Läkemedelsföretagens förluster där är överkomliga. Problemet är om det uppstår en gråzonsmarknad eller parallellmarknad. Det innebär att läkemedel kan köpas billigt i Afrika och säljas vidare till Europa istället för att köpas direkt från producenterna till europeiska priser, säger Michael Engelke, professor i nationalekonomi vid Universitetet i Michigan.
– Den sydafrikanska lagen kan också bilda ett prejudikat som kan försvaga rätten till “intellektuellt ägande” inom ännu mer lukrativa marknader än denna. Detta är ett mycket konkret hot mot läkemedelsindustrin, särskilt med tanke på de nya teknologiska framstegen, fortsätter han.
– EU-kommissionen har till exempel nyligen sagt att den ska utvidga den internationella elektroniska handeln med läkemedel, säger Engelke.
Läkemedelsindustrin säger att billiga mediciner inte räcker för att stoppa aidsepidemin i Afrika.
– Det låter som om allt man behöver är en näve piller, säger Tom Bombelles. Men det finns många andra hinder i dessa länder. Utvecklingsländerna saknar den infrastruktur som krävs för att övervaka patienterna och dosera medicinen på ett riktigt sätt, säger biträdande vice VD för PhRMA.
Debatten om kopierade läkemedel kommer knappast att klinga av i första taget. I södra Afrika har aidsepidemin antagit ofattbara proportioner. Botswanas förväntade medellivslängd har sjunkit från 61 till 47 år. Zimbabwe har tvingats införa längre öppentider på bårhusen – andelen hivsmittade av befolkningen där är svindlande 20 procent. I Sydafrika är 20 procent av alla gravida hivsmittade, medan 100 000 barn har blivit föräldralösa på grund av aids.
Det är med detta som bakgrund som aidsaktivisterna rasar mot läkemedelsindustrin och dess politiska anförvanter. De argumenterar ihärdigt för en ändring av den amerikanska handelspolitiken. Utan en sådan kursändring kommer de länder som har den högsta andelen aids i världen – och som kan förlora 20 procent av sin befolkning inom tio år – att tvingas vänta 20 år för att få tillgång till de mediciner som används redan i dag på andra håll i världen.
(990721)
.
