990810 (IPS) – Perus hårda kamp mot narkotikaproduktionenhar gjort att president Alberto Fujimori och hans regering vunnitinternationellt erkännande. Experter varnar nu för att landet snartåtertar till plats som ledande kokainproducent.
Peru var i åratal världens största tillverkare av den kokapasta, bestående bland annat av kokablad, som är basen i kokain. När regeringen i mitten av 1990-talet beslutade att ta i med hårdhandskarna mot koka-odlarna, lyckades man så bra att både Colombia och Bolivia gick om landet i kokainproduktionstabellen.
Mellan 1995 och 1998 minskade arealen koka-odlingar i Peru med 60 procent. Barry MacCaffrey, ansvarig för Vita husets politik för narkotikakontroll, lovordade den peruanska regeringens kampanj som en förebild för andra koka-producerande länder. Han betonade Perus kombination av att befrämja odlandet av alternativa grödor och tuffa militära och polisiära tillslag mot kokainexporten.
Trots minskningen är produktionen omfattande. Förra året arbetade 198 000 människor med koka-produktion i Peru. På 51 000 hektar land växer koka-plantor, varav endast 7 500 hektar är lagliga odlingar för framställning av läkemedel, enligt officiell statistik.
USA har föreslagit att koka-odling ska vara straffbart, men ingen peruansk regering har hittills accepterat det förslaget, eftersom de sociala följderna av ett sådant beslut skulle vara stora och negativa. Istället vill regeringen försöka minska böndernas incitament för koka-odling genom att se till att de får bra betalt för alternativ grödor, som till exempel kaffe, kakao eller frukt. Några tillvägagångssätt har varit att ge tekniskt stöd och att sänka tullkostnaderna för export till EU.
MacCaffrey har också berömt det jobb som utförts av Perus underrättelsetjänst. Den har gått ut på att likvidera de små flygplan som används vid narkotikasmuggling och de beväpnade grupper som sköter och skyddar de hemliga flygplatser som finns i Perus djungler.
Flera källor uppger dock att nu har de koka-klädda fälten i Perus inre dalar åter börjat öka i storlek. Priset på kokain har nämligen ökat dramatiskt på världsmarknaden. För en “arroba”, 11,5 kilo, kokablad betalar de stora narkotikakartellerna i dag 420 kronor. För två år sedan var priset 38 kronor.
MacCaffrey, som besökte Colombia och Venezuela i juli, ska besöka Peru denna månad på en rundresa som också går till Bolivia och Brasilien. Han kommer på att få se det stora misslyckande som Fujimoris narkotikapolitik är, menar en forskare på ämnet, Roger Rumrril, som skrivit en FN-rapport om de ekologiska och sociala effekter av Perus narkotikapolitik. Enligt honom är den egentliga orsaken till den minskade produktionen enbart prisfallet på kokain på världsmarknaden. Rumrril anser också att överskottet på droger globalt sett bidragit till minskningen, liksom det faktum att kartellerna i Colombia beslutade att kraftigt öka sin produktion.
En annan specialist på området, advokaten Javier Baldeon, anser att Perus regering inte alls tagit tillfället i akt att försöka stödja alternativ odling när prisfallet på kokain kom. De åtgärder som gjorts har varit alltför svaga och otillräckliga.
– Succén finns i dokument och i statistik. Så fort kokapriset stiger och de alternativa grödorna inte bär sig kommer bönderna att återvända till kokan, säger han.
Josi Corbera, chef för Perus anti-narkotikakommissions avdelning för alternativ odling, medger att det stigande koka-priset är negativt för programmet, och att koka åter kan bli ett attraktivt alternativ till andra grödor.
– Perus regering ökar sina ansträngningar för att stödja bönderna och den söker nya källor till finansiellt stöd, säger han.
Han säger också att regeringen planerar att investera 850 miljoner kronor årligen, med början år 2003, i utvecklandet av alternativa odlingar.
Juan Gil, verkställande chef för Perus Anti-drogkommission, uppger att USA kommer att bidra med 1,2 miljarder kronor till Perus kamp mot narkotikan och FN:s program för internationell narkotikakontroll har utlovat ytterligare 272 miljoner kronor.
Dessutom ska EU bidra med 263 miljoner kronor, Kanada 85 miljoner, Holland 43 miljoner och Spanien 51 miljoner kronor.
(990810)
.
