990825 (IPS) – Kol måste gradvis avvecklas som energikälla av globala miljö- och hälsoskäl. Det anser den inflytelserika tankesmedjan Worldwatch Institute i Washington.
Kol står i dag för 23 procent av den totala energianvändningen i världen. Det är en stor minskning sedan rekordåret 1910, då kolet gav 62 procent av energin.
Världens länder bör snabba på avvecklingen av kol som energikälla eftersom den bidrar till den globala växthuseffekten, sur nederbörd och ökade andningsproblem, enligt den nya rapportens författare, Seth Dunn.
– De kolrelaterade miljö- och hälsoproblemen har aldrig varit så allvarliga som i dag. Avveckling av kolenergi har blivit miljömässigt nödvändigt, säger han.
I sin nya rapport om kolets effekt på miljö och hälsa beskriver Seth Dunn hur kolet på 1800-talet blev en symbol för rikedom och modernitet i USA och Europa. Sedan dess har det tappat sin glans.
Den rök som bildas när kol förbränns innehåller två farliga ämnen – svaveldioxid och ämnen som består av partiklar. Detta utsläpp orsakar 500 000 för tidiga dödsfall och miljontals nya fall av luftvägs- och lungsjukdomar i stadsmiljöer varje år. Vissa städer, till exempel New Delhi och Peking, har i dag nästan samma höga halt av dessa föroreningar som i London 1952 då den ökända “mördarsmogen” tog livet av 4 000 invånare, enligt rapporten.
Inandning av kolutsläpp under lång tid ger skador på lungor, luftvägar, hjärta och blodomlopp.
Förorenad luft från matlagning inomhus med kol som bränsle orsakar 1,8 av 2,7 miljoner dödsfall på grund av luftföroreningar världen över. Särskilt stor risk löper kvinnor och barn. Förbränning av kol är också en av de största orsakerna till upptrappningen av växthuseffekten, som enligt många forskare kommer att förändra jordens klimat och höja medeltemperaturen på jorden.
Sten- och brunkol är de fossila bränslen som avger i särklass mest utsläpp av grundämnet kol – över 80 procent mer än till exempel naturgas. Det står för 43 procent av det globala årliga kolutsläppet, ungefär 2,7 miljarder ton.
Kolanvändningen har sjunkit med 2,1 procent på bara ett år och är i dag historiskt låg. Trots det är flera länder fortfarande beroende av kol som energikälla.
En viktig åtgärd för att avlägsna kol som bränslekälla är att minska de enorma statssubventioner vissa länder ger för kolanvändning. De totala kolsubventionerna globalt är 529 miljarder kronor om året. 252 miljarder ges i de industrialiserade länderna, 227 miljoner i det gamla östblocket och 50 miljarder kronor i Kina och Indien. I Tyskland är den statliga subventioneringen hela 176 miljarder kronor, i vilken ingår ett direkt bidrag till varje gruvarbetare på över 588 000 kronor.
Kina – ökänt för sina kolsmutsiga städer – har utarbetat en av de djärvaste planerna för att minska kolanvändningen. Sedan 1984 har landet halverat de statliga subventionerna på kol. Det orsakade en minskning av kolkonsumtionen med 5,2 procent. Kina har också infört en skatt på högsvavelhaltigt kol för att stimulera naturgasanvändning och utveckling av förnyelsebara energikällor.
Belgien, Frankrike, Japan, Spanien och Storbritannien har tillsammans halverat kolanvändandet genom att skära ned de statliga subventionerna under de senaste 15 åren.
De cirka tio miljoner gruvarbetarjobb som finns jorden över är redan i farozonen, eftersom gruvägarna reducerar sin personal och rationaliserar gruvdriften.
Enligt Worldwatch Institute finns det i dag 13 000 gruvarbetare i Storbritannien. 1978 fanns det 1,2 miljoner. I Kina har 870 000 kolgruvearbetarjobb försvunnit de senaste fem åren, och regeringen planerar att stänga omkring 25 800 kolgruvor i år.
(990825)
.
