991104 (IPS) – Sierra Leone kämpar för attåtergå till det normala efter åtta års extremt brutaltinbördeskrig. Regeringsstyrkor och rebeller försöker genomförade åtgärder som fredsavtalet från den 7 juli föreskriver, och deicke-statliga organisationerna kämpar för att hjälpa de tusentals våldtäktsoffer som kriget lämnat efter sig.
I spetsen för rehabiliteringen av landets många våldtäktsoffer går föreningen Forum för afrikanska kvinnliga pedagoger, FAWE. De har främst specialiserat sig på att försöka förmå unga flickor i skolåldern att orka återvända till skolbänken.
FAWE:s ordförande, Christiana Thorpe, berättar att organisationen har kontakt med 1 551 våldtagna unga flickor och pojkar, som får rådgivning och samtalsterapi, och som förbereds för att återgå till skolan.
– Offren bär ofta på svåra skuldkänslor eftersom det är tabu att tala om våldtäkt i vårt samhälle. Vi försöker avmystifiera ämnet, säger Beatrice Parkinson, som arbetar som rådgivare för FAWE.
Parkinson berättar att majoriteten av våldtäktsoffren är i 10-16- årsåldern och fördes bort av soldaterna inom rebellgrupperna Revolutionära förenade fronten, RUF, och Väpnade styrkornas revolutionsråd, AFRC, som tillsammans invaderade huvudstaden Freetown i januari i år. Omkring 3 000 barn fördes bort av rebellerna under invasionen, enligt FN:s barnfond, Unicef, och Barn i krig, CAW.
Trots att ett fredsavtal nu är undertecknat, misstänks rebellerna fortfarande hålla drygt 1 500 personer som gisslan i djunglerna utanför Freetown, bland annat som sexslavar och som kanonladdare.
Vid ett besök i augusti vädjade FN:s generalsekreterares särskilde sändebud för barn i väpnade konflikter, Olara Otunnu, till rebellerna att släppa alla kidnappade barn. Hittills har detta inte skett. Bara 300 barn har släppts, varav hälften uppger att de våldtagits och misshandlats. Deras vittnesmål om tiden hos rebellerna är oftast ohyggliga och barnen bryter ofta samman under berättandets gång.
– Sex argsinta och beväpnade rebellsoldater stormade vårt hus i östra Freetown den 26 januari, brände sedan upp det och rövade bort mig och min syster, som är tolv år, berättar 14-åriga Memuna.
Memuna berättar sedan hur en grupp soldater våldtog henne, tvingade henne att bo hos dem efteråt, städa och laga deras mat. Om hon sa att hon var trött, slog de henne. Memuna är i dag gravid – fadern är någon av de förhatliga rebellerna. Men hon hoppas ändå att hon snart ska kunna återvända till skolan.
– Skolan är min stora dröm. Mina föräldrar mördades av rebellerna i januari, vårt hus finns inte mer, jag är föräldralös och utan framtid, säger Memuna.
FAWE betalar läkare för att behandla krigsoffren, och bedriver omfattande kampanjer i skolor och kommuner om problemet. De försöker också få radio och TV att ta upp problemet med de unga våldtäktsoffren.
– Jag har haft över hundra patienter som är offer för våldtäkter, och varje dag kommer nya. Många är gravida och vill ha abort, andra är allvarligt sjuka och skadade i underlivet. Några har fått framfall efter svåra gruppvåldtäkter, säger Gassama, som är läkare vid medicinska kliniken i Freetown.
Många politiska analytiker menar att sådana här övergrepp, liksom amputationerna av armar och ben och andra krigsförbrytelser, kan utgöra ett stort hinder på vägen till nationell försoning.
Människorättsorganisationer i Sierra Leone har enats med Amnesty International och Human Rights Watch, i ett krav att ställa förövarna till svars för sina brott. Men i fredsavtalet från den 7 juli erbjuds de stridande parterna straffrihet och åtalsimmunitet.
FAWE försöker uppmana sina skyddslingar att gå till domstolen. De första större rättsfallet avslutades förra veckan, då 65 år gamla Sorie Bangura dömdes till tio års fängelse för våldtäkt på en elva år gammal flicka.
FAWE, som får ekonomiskt stöd av Läkare utan gränser i Holland, och FN:s barnfond, Unicef, har lyckats placera sina första skolbarn vid skolbänken, och många av de föräldralösa småbarnen har placerats ut på barnhem.
(991104)
.
