000203 (IPS) – Varannan latinamerikan och karibier bor iett område som är utsatt för eller hotas av ökenspridning. Öknen breder ut sig i en världsdel som hittills mest gjort sig känd för tropisk regnskog, biologisk mångfald och enorma vattensystem.
I dag finns en fjärdedel av jordens torra mark, eller nästan 2,5 miljoner kvadratkilometer, i Latinamerika och Karibien, enligt FN- organet Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD. Ytterligare två miljoner kvadratkilometer är halvtorr mark. Läggs sedan rena öknar och uttorkad våtmark till denna areal blir det totalt över fem miljoner kvadratkilometer torrt land.
Torrmark och öken finns i hela Latinamerika, men problemen är störst i nordöstra Brasilien, Mexiko och Centralamerika, enligt IFAD.
Ökenspridningen hänger starkt samman med regionens fattigdom, och kan bara stoppas om människor först får det bättre, enligt IFAD:s chef, Raquel Peña-Montenegro, miljöexpert från Chile.
– Den extrema fattigdomen finns främst på landsbygden, och flertalet lever vid ökenspridningens gränser, eller i de torra områdena, säger han.
Ökenspridningen är så snabb på kontinenten att FN:s fjärde konferens om kampen mot ökenspridningen kommer att hållas i Latinamerika och fokuseras på situationen i Latinamerika och Karibien.
Många miljöexperter är dock optimistiska. Miljöforskaren José Mogrovejo från Peru säger att i jämförelse med Afrika är regionens chanser mycket goda.
– Många av våra torrmarker går fortfarande att odla och vi kan klara oss från total ökenspridning, säger han.
Ökenspridning orsakad av människan eller naturliga processer har lett till sammanlagt 60 miljoner kvadratkilometer förstörd mark världen över, uppger José Mogrovejo. Det motsvarar fem Europa eller två Nordamerika.
Människor orsakar ökenspridning genom skogsavverkning, intensivt jordbruk, felaktiga jordbruksmetoder, överbetning och dålig kontroll av vattenförbrukning.
I dag investeras totalt 363 miljarder kronor årligen i olika program mot ökenspridningen. Ytterligare minst 191 miljarder kronor behövs varje år de närmaste 40 åren för att vända processen, som för närvarande påverkar 30 procent av jordens landmassa och nästan en miljard av dess befolkning, enligt FN:s organ för vetenskap, utbildning och kultur, Unesco.
– Om dessa pengar inte investeras och öronmärks för kampen mot ökenspridningen kommer omkring 135 miljoner människor inte att ha någonstans att bo om 20 år, säger José Mogrovejo.
– Det allra viktigaste är att få alla människor att förstå att alla har ett ansvar. Om öknen fortsätter att växa har vi snart ingen mark att odla på, säger han.
Det har varit mycket svårt att få finansiärer till kampen mot ökenspridningen. En tänkbar anledning till detta kan vara att problemet främst finns i syd, långt från världens välsituerade länder. Flera rika länder, däribland USA, har dessutom inte ratificerat FN:s konvention mot ökenspridning.
(000203)
.
