000209 (IPS) – Motiven bakom den ryska regeringens ansträngningar för att häva FN-sanktionerna mot Irak blev starkt ifrågasatta i förra veckan. Då upptäcktes en rysk oljetanker i Gulfen med irakisk olja i lasten.
Den 2 februari gick personal från det amerikanska patrullfartyget Monterey ombord på den ryska oljetankern Volgoneft-147. Där tog man prover av oljan i lasten för analys. Monterey ingår i FN:s multinationella styrka, som ska förhindra smuggling av olja till och från Irak. FN införde 1990 ett oljeembargo mot Irak strax efter den irakiska invasionen av Kuwait.
De amerikanska experterna uppger att provet visar att oljan kommer från Irak, något som tankerns ägare, Transpetro-Volga, kategoriskt avvisar. Ägaren uppger att lasten innehåller laglig iransk olja.
Regeringen i Kreml säger att den inte kan ansvara för ett privat företags last men har skickat ett formellt krav på att den beslagtagna oljetankern ska få lämna Gulfen. Ryska regeringen kräver också en andra analys av oljan. Analysen bör då utföras av en oberoende expertgrupp, menar Kreml.
Politiska analytiker menar att regeringen i Moskva är ivrig att återknyta de traditionellt nära banden med regimen i Bagdad, under påtryckningar från det ryska näringslivet. Anledningen är chansen till lukrativa oljeprojekt i Irak. Några företag påstås redan ha skrivit framtida kontrakt med Irak, vilka börjar gälla när sanktionerna hävs.
Sovjetunionen var den i särklass största vapenleverantören till Irak fram tills Sovjets sammanbrott 1991. Den ryska regeringen är noga med att vara på god fot med Bagdad, eftersom Irak är skyldig landet omkring 60 miljarder kronor sedan sovjettiden.
FN:s sanktioner mot Irak förbjuder oljeexport, förutom en liten mängd olja som får säljas i utbyte mot mat och medicin. Kontraktet Olja För Mat skrevs 1996 och tillåter Irak att exportera olja för 17,3 miljarder kronor varje halvår för att finansiera import av mat och medicinsk utrustning.
Ryssland har varit aktivt i de internationella förhandlingar som förts med Irak under sanktionerna, men har också betonat att inget konkret samarbete ska förekomma så länge sanktioner fortfarande råder.
Irak har klargjort att de länder som förespråkat att sanktionerna ska upphävas kommer att åtnjuta stora fördelar i kontakterna med Bagdad den dag sanktionerna slopas. Belöningen blir en chans att delta vid utvecklandet av Iraks enorma oljedepåer, som beräknas till hela 300 miljarder fat olja.
Elva ryska oljebolag har köpt tiotals miljoner fat olja från det irakiska statsägda oljebolaget SOMO under Olja För Mat-avtalet. Dessa är Rysslands statsägda oljebolag, Zarubezhneft, landets största oljebolag Lukoil, liksom Onako, Sidanko, Sibneft, Alfa Eko, Zarubezhneftegazstroi, Mashinoimport, Rosneft, Nafta-Moskva och MES.
I mars 1997 undertecknades ett avtal mellan Irak och Lukoil. Avtalet är värt 30,3 miljarder kronor. De ryska kontraktörerna poängterar dock att avtalet bara genomförs om sanktionerna lyfts. Lukoil bedriver hård lobbyverksamhet för att få utrikesministern att mer aktivt arbeta för ett upphävande av sanktionerna mot irakisk olja.
Ryssland har sedan långt tillbaka haft en annan uppfattning om Irak än vad USA och Europa har. Ryssland har vid upprepade tillfällen protesterat mot FN:s amerikanska och brittiska missilattacker mot Irak under de senaste åren, och menar att dessa bryter mot FN:s stadgar. Moskva ifrågasätter också FN:s vapeninspektörer i Irak, som fått i uppdrag att förstöra Iraks kemiska och biologiska vapen, och landets kärnvapenprogram.
Ryska regeringen har anklagats för att förse Irak med militär teknologi, vilket bryter mot FN-sanktionerna. Anklagelserna har ihärdigt avvisats av Ryssland.
(000209)
.
