000405 (IPS) – Den indonesiska presidenten Abdurrahman Wahid har framfört en ursäkttill offren för utrensningar av kommunister, som började i mitten av 60-talet. Han sa att förbudet mot kommunism kommer att avskaffas.
Men de som drabbats av den indonesiska statens hårdhänta behandling av kommunister jublar inte över Wahids löften. Och de ger heller inte mycket för den officiella ursäkten.
– Liksom många andra har jag suttit inspärrad sedan jag var en ung pojke, säger Paiman från västra Java. Han var en av de som greps efter ett misslyckat kuppförsök 1965.
– Nu är jag 53 år gammal, och jag kommer snart att dö. Jag har förlorat nästan hela mitt liv. Varför skulle jag glädjas över deras ursäkt eller åt att de avskaffar förbudet?
Men han tror i alla fall att Wahids beslut kanske kan ge en bättre framtid åt hans barn.
– Jag hoppas åtminstone att våra barn inte längre behöver bli behandlade som bastarder. De är barn till den här nationen.
Wahid gjorde ursäkten i ett tal som sändes över hela landet, och sa att beslutet att häva förbudet grundade sig på principen om de mänskliga rättigheterna.
– Vi ska inte diskriminera någon bara på grund av hans ideologi eller tro. Det är det hela konstitutionen bygger på. Man kan förtjäna att bli straffad om man bryter mot lagen, men inte för vad man tror på, sa Wahid.
Många som säger att de har suttit fängslade på grund av falska anklagelser om att vara kommunister avfärdar hans uttalande som politiskt spel. De säger att de hellre ser att de som har fabricerat anklagelser mot dem ställs inför rätta.
Att bli kallad kommunist blev en förbannelse i Indonesien i synnerhet efter den misslyckade statskuppen 1965. Det indonesiska kommunistpartiet anklagades för att ligga bakom kuppen, och militären inledde en jakt på misstänkta kommunister som resulterade i en halv miljon döda.
I flera år efter kuppförsöket grep myndigheterna människor som anklagades för att vara kommunister. Santosa var en av de som greps i slutet av 60-talet. Han var bara 14 år gammal när han spärrades in, och han satt i fängelse i tio år.
– Jag var bara en pojke. Hur skulle jag kunna veta något om politik? Hur skulle jag kunna veta vad en kommunist var?, säger han. Men inte heller Santosa är nöjd med regeringens ursäkt.
– Vi kanske skulle bli glada om regeringen gjorde något för att ställa de ansvariga för massakern 1965 inför rätta. Vi dömer regeringen efter vad den gör, inte efter vad den säger.
Men det verkar inte troligt att någon skulle kunna ställas inför rätta för övergreppen. Det finns redan röststarka grupper som uttrycker sin vrede bara över det faktum att regeringen vill häva förbudet mot kommunismen.
Det indonesiska Ulema-rådet – det muslimska prästerskapets organisation – var den första organisationen som protesterade mot Wahids plan. Och parlamentsledamoten Ahmad Sumargono, som också är ordförande i den indonesiska kommittén för internationell islamisk solidaritet, har sedan dess instämt i protesterna.
Sumargono har hotat att avsätta Wahid genom en överenskommelse mellan muslimska partier och nationalistiska organisationer.
– Vi stödde Wahid av religiösa anledningar. Han tillhör det muslimska prästerskapet. Nu när han förlåter ex-kommunister och ger utrymme för kommunismen, sviker han oss.
Även militären är uppenbart missnöjd med presidentens plan.
Men den politiska analytikern Soedjati Djiwandono säger att hela diskussionen är löjlig.
– I verkligheten existerar kommunismen inte längre. Så förbudet har inte haft någon betydelse.
Enligt Soedjati Djiwandono kunde det betytt något om man hade hävt förbudet för många år sedan. Men nu är det inte längre det som är viktigt.
– Det viktiga nu är inte förbudet, utan att de som deltog i utrensningarna ställs inför rätta. Om vi ska respektera de mänskliga rättigheterna, så borde vi inleda en sådan process.
(000405)
.
