000530 (IPS) – Avrättningen av en kanadensisk knarksmugglare har skapat en diskussion om dödsstraffet i Vietnam. Kanada har fryst alla kontakter med Vietnam på ministernivå.
Den 25 april ställdes den kanadensiska medborgaren Nguyen Thi Hiep framför exekutionsplutonen. 44-åriga Hiep emigrerade från Vietnam till Kanada 1981. Hon greps 1996 tillsammans med sin 73-åriga mor på Hanois flygplats med fem kilo heroin. Hon dömdes till döden och hennes mor dömdes till livstids fängelse.
Den kanadensiska regeringen vädjade före avrättningen om nåd och sa att den kanadensiska polisen hade information som tydde på att Hiep kan ha lurats att begå brottet av en liga. Men vädjan ignorerades av Vietnam och nu har Kanada ställt in all kontakt på ministernivå med landet.
– Vi har vidtagit alla tänkbara åtgärder för att göra klart för Vietnam att detta handlande inte kan accepteras, sa den kanadensiske premiärminister tidigare i maj.
Biträdande chef för justitiedepartementet Pham Van Hung erkänner att dödsstraffet är en känslig fråga men avfärdar att en förändring av brottsbalken ska diskuteras av Vietnams representantförsamling.
Men den senaste avrättningen har lett till en allt hårdare debatt om antalet avrättningar i Vietnam. Dödsstraff utdöms för en rad brott som knarkhandel, ekonomiska brott, mord och väpnat rån.
Den internationella och inhemska kritiken mot dödsstraffet ledde till att Vietnam i december förra året minskade antalet brott som straffas med döden från 44 till 29.
I januari vädjade landets mest kände buddistiske dissident, Venerable Thich Quang Do, till regeringen att “följa civiliserade länders exempel och avskaffa dödsstraffet”.
“Det finns många som precis som jag är motståndare till dödsstraffet, men de vågar inte tala ut”, skriver han i ett brev till de vietnamesiska ledarna.
Kritik kommer också från flera andra håll. Vid sitt årsmöte i Geneve tidigare i maj kritiserade FN:s människorättskommission Vietnam för landets tillämpning av dödsstraffet.
194 människor dömdes till döden i Vietnam förra året. Det är en ökning från 170 dödsdomar 1998, enligt Vo Van Ai, ordförande för Vietnams kommitté till försvar för de mänskliga rättigheterna.
Och enligt statistik den nationella antidrog-kommittén dömdes 82 människor till döden för knarkbrott under 1999. De senaste fem åren har ett dussintal utlänningar dömts till döden för droginnehav, enligt uppgifter i pressen. De flesta av utlänningarna kom från Laos.
Vietnams premiärminister Pham Van Khai har själv sagt att för många fångar avrättas och Nguyen Quiche Vet på justitieministeriets erkänner att “verkligheten visar att fler dödsstraff inte är svaret”.
Men enligt politiska observatörer är ändå dödsstraffet regeringens sätt att visa att de menar allvar med sin politik mot “antisociala faror” – som riktar sig mot droger, prostitution och pornografi.
Dödsstraffet återinfördes för innehav av mer än 100 gram heroin eller fem kilo opium 1997 på grund av att handeln med droger, särskilt heroin, ökade sedan Vietnams ekonomi började liberaliseras mot slutet av 80- talet.
Närheten till den så kallade Gyllene triangeln och svårbevakade gränser har gjort Vietnam till ett transitland för knarksmuggling till väst. Även det inhemska missbruket av heroin uppges ha ökat.
Hanoi har försökt tona ner de kanadensiska protesterna. Men Do Quang Trung, som biträder chefen för förebyggande av narkotikabrott vid polisministeriet säger att Kanadas uttalande är förtal.
– Att Kanada använder det här fallet för att lägga sig i frågor om de mänskliga rättigheterna i Vietnam är en allvarliga inblandning i Vietnams interna politik, säger han.
(000530)
.
