000607 (IPS) – USA
Svarta utgör 63 procent och vita bara 37 procent av de som döms till fängelsestraff för narkotikabrott. Detta trots att fem gånger fler vita än svarta använder droger, enligt rapporten från organisationen Human Rights Watch, HRW. I en del stater är mer än 90 procent av de som döms till fängelse för narkotikabrott svarta.
– De här skillnaderna är en nationell skandal. Svarta och vita narkotikabrottslingar behandlas helt olika av det amerikanska rättssystemet, säger Kenneth Roth, HRW:s verkställande direktör.
– Det är inte bara djupt orättvist mot svarta, det urholkar också det amerikanska idealet om jämlik rättvisa.
Rapporten visar vilken stor betydelse ras fortfarande har i det amerikanska rättssystemet.
En av 20 afroamerikanska män över 18 års ålder i USA sitter i fängelse. Bland vita män är siffran en av 180.
Sedan 1980, då USA skärpte sina narkotikalagar, har en och en halv miljon människor dömts till fängelse för narkotikabrott. Antalet fångar har på den tiden fyrdubblats.
Till och med den amerikanska regeringens chef för narkotikafrågor, general Barry McCaffrey, har klagat över att narkotikapolitiken har skapat ett enormt “narkotika-Gulag”.
Human Rights Watch skriver att “trots att fängelsestraff ska användas som en sista utväg för att skydda samhället från farliga individer, sätts fler människor i fängelse i USA för icke- våldsamma narkotikabrott än för våldsbrott”.
Effekten av de hårda narkotikalagarna är tveksamma, enligt de flesta kriminologer och straffrättsexperter. Det är få av de som döms för narkotikabrott som är stora narkotikahandlare, de flesta är langare på gatan, som snabbt ersätts av nya. Samtidigt har drogmissbruket inte minskat bland vuxna amerikaner, enligt statliga och oberoende undersökningar.
Men även om de här lagarna inte påverkar drogernas tillgänglighet så har deras effekt varit långtgående och destruktiv, enligt Human Rights Watch.
“Fattiga minoritetsområden i storstäderna har varit de viktigaste fronterna i kriget mot narkotikan”, enligt HRW:s rapport, som berättar om massiva gaturazzior, iscensatta narkotikaköp och andra polisaktioner som framför allt har riktat sig mot fattiga områden.
Polisens kontroversiella taktik att utan konkreta misstankar stoppa, förhöra och genomsöka människor som tillhör minoritetsgrupper – så kallad racial profiling – har också bidragit till att antalet svarta som grips är oproportionerligt högt, enligt rapporten.
Men att man spärrar in så många unga män och kvinnor i fattiga samhällen är ett effektivt sätt att beröva de samhällena på mänskligt och socialt kapital.
De flesta kommentatorer tror att de hårda straffen för icke våldsamma narkotikabrott hade skrotats för länge sedan om vita spärrades in i samma takt som svarta. De svarta amerikanerna är mycket färre vid valurnorna, och dessutom blir de allt färre eftersom många förlorar rösträtten efter att ha dömts för grövre brott.
“Politikerna har kunnat skörda valframgångar genom att genomföra en hård kriminalpolitik, eftersom de som lider mest av den politiken – svarta amerikaner – inte är tillräckligt många för att vinna framgångar på den politiska arenan”, skriver Human Rights Watch.
Fördomsfulla uppfattningar om vilka som använder droger spelar också en betydelsefull roll. I en undersökning fick deltagarna svara på frågan om hur deras bild av en typisk droganvändare såg ut. 95 procent sa att deras bild var av en svart människa.
(000607)
.
