000816 (IPS) – Ännu en årsdag av Japans nederlag och slutet på andra världskriget har kommit och gått. Men nu börjar många japaner tycka att det förflutnas spöken harhemsökt landet allt för länge.
En del säger till och med att det är dags för Japan att komma över landets kontroversiella förflutna, och bygga upp en ny nationell anda som kan föra landet genom 2000-talet.
Ett steg mot det målet, säger de, är att Japans ledare och kejsarfamiljen börjar göra offentliga besök vid helgedomen Yasukuni, som är en symbol för japansk militarism och ett hedersmärke över de 2,4 miljoner japaner som dött i krig.
– Ledarna borde ignorera protesterna från länder som Sydkorea och Kina, som alltid talar om japansk kolonisation den här dagen, säger Hakugaki Kuriyabashi, 84, som tillbringade sju år i Sibirien efter att Japan förlorade kriget.
– De borde tydligt och klart säga att Japan har bett om ursäkt för allt dåligt landet gjorde mot de länderna, och sedan gå vidare genom att hedra de japaner som dog i kriget, säger Hakugaki Kuriyabashi. Han var en av de uppskattningsvis 10 000 sörjande som gick till Yasukuni på tisdagen.
Yasukuni betyder “fridfullt land”, och platsen är en mötesplats för tusentals japaner varje år den 25 augusti. Helgedomen, som ligger i centrala Tokyo, skapades 1869 och fick namnet Yasukuni 1879. Den är mest känd för att vara gravplats åt sex dömda krigsförbrytare från andra världskriget.
Ingen ur kejsarfamiljen fanns vid Yasukuni på tisdagen, och inte heller premiärministern Yoshiro Mori besökte helgedomen, för att inte väcka ont blod hos de grannländer som led av japanska grymheter under andra världskriget.
Men tio kabinettsledamöter och den populära nationalistiska guvernören i Tokyo, Shintaro Ishiharo, fanns bland besökarna.
Och många säger nu att för att dagens lågkonjunkturdrabbade Japan ska kunna stärka sitt självförtroende måste landet en gång för alla komma över vad det har gjort mot andra länder för mer än ett halvt århundrade sedan.
Problemet är bara att det inte är så lätt att komma överens om hur man ska göra det.
Japans försök att hantera sitt förflutna hjälps inte heller av oavslutade diskussioner om krigstidens förbrytelser, till exempel att man tvingade kvinnor från Sydkorea, Fillipinerna och Indonesien att bli sexslavar.
Debatter om hur Japans ska uttrycka sina ursäkter uppstår då och då. De här frågorna påverkar fortfarande relationerna med andra länder i området, och föder en viss misstänksamhet från deras sida.
För ett år sedan var många japaner inblandade i en häftig debatt om ett lag som skulle innebära att skolorna skulle spela nationalsången, och hissa Hinomaru – solflaggan, under ceremonier. Förslaget gick igenom efter mycket diskussioner.
Både flaggan och nationalsången var symboler för det Japan som invaderade sina grannländer för ett antal årtionden sedan.
Många politiker och akademiker vill också att man ska skriva om Japans konstitution, som skrevs efter kriget av de segrande amerikanska styrkorna.
Bland annat skrev de in i konstitutionen att Japan bara får ha militära styrkor för självförsvar, och ingen militär kapacitet för aggression.
De som argumenterar för en ny konstitution hävdar att Japan har mognat tillräckligt för att spela en mer aktiv roll i den internationella politiken, utan Washingtons välsignelse.
Dessutom finns det organisationer som Japan-förbundet, en förening med framför allt äldre japaner bland de 23 000 medlemmarna. De vill återupprätta Japans “fornstora dar”.
– Vi är för fred, inte krig, säger en kvinnlig medlem i förbundet, som står och delar ut broschyrer tillsammans med en kollega vid Yasukuni.
– Men samtidigt vill vi att japanerna ska känna självförtroende i sitt förflutna, säger hon.
Samtidigt säger några äldre japaner att landet har slagit sig för bröstet av fel anledningar det senaste 50 åren. Det är därför, menar de, som dagens unga har en skev bild av kriget och av Japans roll i det.
– Japan drogs in i andra världskriget av USA, säger Shusaku Moriyama, 77 år gammal, som var posterad i Manchuriet och såg många av sina vänner dö där under kriget.
– Många japaner dog för att försvara sitt land och befria Asien från västvärldens aggression. Jag är arg över att de nya generationerna inte ser sitt förflutna på det sättet.
Och Taro Hasegawa, 72, som också slogs för den kejserliga armén under kriget, håller med honom helt och fullt.
– Jag är så orolig över Japans framtid, för våra unga människor har ingen moralisk styrka och ingen identitet. Allt det är för att de inte har fått lära sig att respektera sitt land.
Men 79-åriga Yayoi Saeki är nöjd med att bara buga i tystnad, i ett stilla hörn vid Yasukuni, varje år den femtonde augusti.
– Jag ber för min man som dog när han var 28 år gammal. Militären tog honom och skickade ut honom i kriget, berättar hon.
– Det som hände de flesta som vilar här, och det som hände människor i Asien som fick lida av Japans militarism, borde aldrig hända igen. Aldrig någonsin.
(000816)
.
