001030 (IPS) – Fler och fler amerikanska sjukhus oroar sig över att de inte kan ge patienterna den vård de behöver. En tredjedel av sjukhusen i USA går med förlust.
DC General Hospital i Washington är ett exempel. Den förre vd:n John Fairman säger att sjukhuset inte fått ett öre från staden för underhåll eller utrustning på tolv år.
Mer än hälften av DC General Hospitals patienter har ingen sjukvårdsförsäkring och de kan därför inte betala för sin behandling. Åttio procent kommer från grupper som är bland de fattigaste i landet – de är afrikanska amerikaner eller oregistrerade invandrare.
Två gånger i förra månaden höll patienter och sjukhusanställda protester mot en föreslagen nedläggning av sjukhuset, som drivs av staden Washington.
– Det är hjärtskärande. De här patienterna har inget annat stöd om vi stänger, säger Loretta Owens, som är hiv- och aidsspecialist på DC General.
DC General planerar att säga upp 550 av de 2 200 anställda på sjukhuset, enligt Owens.
1995 var det bara elva procent av de amerikanska sjukhusen som gick med förlust. Förra året hade den siffran stigit till 43 procent.
Och försäljningar och sammanslagningar av sjukhus är nu vardagsmat. Enligt det amerikanska hälsovårdsdepartementet stängdes 43 sjukhus i landet under 1998. Huvuddelen av dem fanns i storstadsområden.
Uppsägningar har lett till sämre kvalité på flera sjukhus, enligt många sjuksköterskor. De menar att de ofta har lett till felaktig behandling, ibland med dödsfall som följd. Och de får medhåll från det nationella medicinska institutet. Enligt institutet är felbehandlingar inom vården en av de främsta dödsorsakerna i USA, med fler dödsoffer än exempelvis aids och trafikolyckor.
Problemen blev värre 1997 när den amerikanska kongressen tillät nedskärningar i det statliga sjukvårdsbidraget Medicare, för gamla och handikappade.
Lägg därtill behovet av att reparera slitna byggnader, och privata försäkringsföretag som förlorar pengar delvis beroende på att en stor sektion amerikanska medborgare som går oförsäkrade.
– Försäkringsbolagen vill inte betala allt för mycket för sjukvård, och de betalar ofta 30-40 procent mindre än vad sjukhuset vill ta betalt, säger Robert I. Field vid vetenskapsuniversitetet i Philadelphia.
– Dessutom finns det för många sjukhus i vissa områden. Men det stora ekonomiska problemet är att försäkringspengarna är på väg att ta slut.
Trots att allt färre försäkrar sig går det ändå bättre för många försäkringsbolag än för sjukhusen. Kostnadskontroll och höga premier ger företagen hjälp att reda sig i stormen.
Men medan regeringen, försäkringsindustrin och sjukhusen beslutar sig för hur de ska hantera hälsovården, är det patienterna som blir lidande.
Enligt en studie som publicerades i den amerikansk läkartidskriften Journal of the American Medical Association i somras ligger USA på 13:e plats av 13 industrialiserade länder, när det gäller spädbarnsdödlighet och nyfödda barns vikt.
80 procent av de familjer som drabbades av spädbarnsdöd eller födde barn med låg vikt var fattiga. Ungefär 44 miljoner amerikaner har inte rådd med sjukvårdsförsäkring och de går därför ofta helt utan vård, eller blir otillräckligt behandlade.
– Om man delar befolkningen efter hudfärg förändras sjukvårdsstatistiken dramatiskt, säger Scott VandeerLinde, ekonomiprofessor vid Calvin College i Michigan.
Risken för spädbarnsdöd bland svarta och latinamerikanska barn är dubbelt så stor som bland vita.
– Det är en stor rättvisefråga som vi står inför. Det säger kanske också något om varför vi inte vill ha en sjukvård som omfattar alla. Pengar skulle tas från de flesta vita, som får bra vård genom sin arbetsplats, för att användas för att hjälpa oförsäkrade färgade människor.
USA har flera gånger, sedan 1930-talet försökt att införa en lag om sjukvård för alla, men det har aldrig gått att förankra politiskt.
Bill Clinton misslyckades med sin hälsovårdsplan 1994.
– Han ville förbättra kvalitén genom att ha fler läkare och betala för kvalitetskontroll, men hur ska det finansieras? Man kan skära ned på kostnaderna, men då måste man skära ned personalen, säger Robert I. Field.
Det blev för komplicerat och många mäktiga intressen var inblandade, säger Field. Och frågan är om det någonsin kommer att gå att genomföra reformer som ger alla amerikaner tillgång till fullgod sjukvård. Scott VandeerLinde är tveksam.
– Det som underminerar tanken om en sjukvård för alla är försäkringsbranschens lobbyister, läkare och sjukhus som alla säger att de kommer att förlora sin frihet, säger han.
(001030)
.
