001108 (IPS) – Marockanska människorättsaktivister försöker få regeringen att ställa de ansvariga för tortyr och mord i Marocko mellan 1970 och 1990 till svars. Kraven på rättvisa har ökat sedan kung Mohammed VI kom till makten i juli 1999. Han efterträdde sin far, Hassan II.
– Den friska fläkt av frihet och demokrati som har svept genom Marocko sedan kung Mohammed VI kom till makten har uppmuntrat aktivisterna att kräva att torterarna ställs inför rätta, säger aktivisten Mohamed Rifai.
Marocko hamnade i en period av hårt förtryck i början av 70-talet, efter ett misslyckat kuppförsök av general Mohamed Oufkir. Han var kung Hassans försvarsminister och högra hand och han försökte störta monarkin och skapa en republik i Marocko.
Efter den misslyckade kuppen slog kungen till hårt, bland annat mot misstänkta militärer och vänstersympatisörer. Hundratals människor, däribland general Oufkirs familj, dödades eller skickades till ökända fängelsehålor och arbetsläger.
Det systematiska förtrycket lättade något under 1980-talet men ingen verklig förändring kom förrän i början av 90-talet då kung Hassan, efter starka påtryckningar från omvärlden, släppte många av de politiska fångarna.
Efter Hassans död och sonens tillträde började kung Mohammed VI ta itu med faderns styrelsesätt. Han godkände bland annat utbetalningar av skadestånd till före detta politiska fångar och deras familjer.
Den nya kungen visade att han menade allvar med att vilja förändra landet när han avskedade kung Hassans mäktige inrikesminister, Driss Basri.
Basri, som var landets näst mäktigaste man efter kungen i över 20 år, anses vara ansvarig för en stor del av landets brott mot de mänskliga rättigheterna.
Förra året blev det för första gången möjligt för före detta politiska fångar att berätta om sina upplevelser. Mohamed Raiss, före detta löjtnant inom armén, berättade sin livshistoria i den socialistiska dagstidningen Al- Ittihad Al-Ichtiraqi.
Han beskriver hur han hölls fången, under omänskliga förhållanden, i ökenfängelset Tazmammart. Han beskriver den dagliga tortyr som fångarna utsattes för i 20 år.
“Hundratals människor sattes i fängelse och bara ett fåtal överlevde med outplånliga ärr. Ingenting kan kompensera för de långa år som fångarna spenderat i mörka hålor”, skriver han.
En annan före detta fånge, Mohamed Mahri, berättade sin historia i samma dagstidning. Han avslöjade namnen på 20 fångar som dog i Derb Moulay Chrif-fängelset i Casablanca.
Enligt Mahri var den före detta ministern och nuvarande parlamentsledamoten Mahmoud Archane den främste torteraren vid Casablanca-fängelset. Archane var under den tiden chef inom polisen.
Marockos förbund för mänskliga rättigheter, AMDH, är en av de organisationer som kämpar för att torterarna ska ställas inför rätta. Förra månaden lämnade organisationen in en lista till justitiedepartementet med namn på över 14 medlemmar av regeringen och militären som de anser bör ställas inför rätta för brott mot mänskligheten.
Med på listan finns general Husni Benslimane, som leder det kungliga gendarmeriet, Hamidou Anigri, chef för underrättelsetjänsten, den sparkade inrikesministern Driss Basri och parlamentsledamoten Mahmoud Archane.
Att många av de som bär ansvar för tortyr och mord fortfarande sitter på maktpositioner är en provokation mot det marockanska folket, anser AMDH.
Förra månaden organiserade människorättsaktivister en demonstration utanför justitiedepartementet med krav på att de ansvariga ställs inför rätta. Polisen använde våld för att skingra demonstranterna.
Trots att den nya kungen har lovat att försvara de mänskliga rättigheterna och arbeta för demokrati så har han hittills inte uttalat sig om att ställa de ansvariga för tortyren inför rätta.
Många observatörer i Marockos huvudstad tror att regeringen varken kan eller vill åtala de skyldiga.
– Det skulle bli en rättegång mot kungens far Hassan, av den enkla anledning att torterarna agerade på order av kungen, säger aktivisten Mohamed Rifai.
(001108)
.
