010305 (IPS) – På måndagen inledde 40 läkemedelsföretag en rättsprocess mot den sydafrikanska regeringen för att stoppa landets lag om att tillåta billiga piratkopierade aidsmediciner. Läkemedelsföretagen har fått mycket kritik för sin ovilja att tillhandahålla aidsmediciner till överkomliga priser i fattiga länder. Men experter på området påpekar att man samtidigt glömmer bort andra viktiga faktorer, som att utveckla effektiva system för att distribuera medicinerna.
Ron Gray, epidemolog vid Johns Hopkins-universitetet i Baltimore, säger att debatten har förvrängts när man utpekar läkemedelsindustrin som boven i dramat, när huvudfrågan inte är kostnaden för medicinerna, utan distributionen.
Läkemedelsföretagen håller naturligtvis med.
– Det är vilseledande att tro att om vi lägger ned rättsprocesser för patenträtten så kommer problemen att lösas, säger Mark Grayson vid Pharma, en samarbetsorganisation för läkemedelstillverkare i USA. Han menar att även om man dumpar miljontals mediciner till fattiga länder så skulle de fortfarande inte nå fram till de fattiga landsbygdsområden där behovet är som störst.
Grayson anser att en stor del av skulden ligger hos de fattiga ländernas regeringar, som saknar viljan att ta itu med problemet.
– Zimbabwe, till exempel, som är ett av de hårdast drabbade länderna, använder miljontals kronor på kriget i Kongo, men nästan ingenting för att hindra hiv-spridningen.
Världen måste mobilisera sina resurser, och sin politiska vilja för ett samarbete mellan alla som arbetar med hälsovård, menar Ron Gray, som sitter i en referensgrupp för FN:s aidsorgan Unaids.
– Världsbanken måste påverkas, eftersom de miljarder dollar som behövs ska komma därifrån. Epidemin kommer att fortsätta växa i Afrika söder om Sahara tills man har tillräcklig politisk vilja, och internationell finansiering.
Unaids uppskattar att 60 miljoner människor kommer att vara smittade av hiv/aids i slutet av nästa år. I dag beräknas 36 miljoner människor vara smittade.
Den amerikanska stiftelsen för aids-forskning, AmFar, räknar med att endast 500 000 av alla smittade behandlas med den trippelkombination som har minskat dödligheten i i-världen.
Trippelkombination med så kallade antiretrovirala mediciner kostar mellan 100 000 och 150 000 kronor per patient och år i USA.
Det indiska läkemedelsföretaget Cipla erbjöd sig nyligen att tillverka piratkopierade mediciner och sälja dem för 3 500 kronor per årlig dos till organisationer som arbetar i Afrika. Ciplas erbjudande har ytterligare ökat trycket på de etablerade läkemedelsföretagen.
De har hittills erbjudit tre afrikanska länder antiretrovirala mediciner till starkt reducerade priser.
Men det är där den svåra biten tar vid, säger Tom Quinn, som också är epidemolog vid John Hopkins-universitetet.
– De antiretrovirala medicinerna är så komplexa att de inte ska ges utan övervakning.
Medicinerna har allvarliga bieffekter och kan leda till leversjukdomar och hjärtattacker.
– En normal kur består ofta av 17 olika tabletter. De måste tas tre gånger om dagen och många av dem måste tas med en fettrik måltid, för att de ska kunna absorberas bättre. Och enligt amerikanska regler ska patienten testas minst fyra gånger om året, säger Quinn.
I Kampala i Uganda kostar det ungefär 1 400 kronor att göra två tester för att fastställa virushalten i patientens blod. Om man multiplicerar det med 25 miljoner – antalet hivsmittade i Afrika söder om Sahara – blir de tre miljarder som kontinenten spenderar på hiv/aids-bekämpning småpengar i en jämförelse.
Och dessutom finns det ytterligare en politisk tidsinställd bomb som väntar på att brisera. Nästan alla vaccin mot hiv som just nu håller på att utvecklas bygger på hiv-virus av typ B, som är den dominerande typen i Nordamerika, Europa och bland narkomaner i Thailand.
Det finns åtta undergrupper av hiv-viruset – typ A, B, B', C, D, E, F och G. Om de vaccin som håller på att utvecklas bara fungerar mot en typ – B – kommer man att vara tvungen att utveckla nya vaccin för varje annan typ.
De vanligaste typerna av viruset i Afrika söder om Sahara är A, D och G, och man har inte lagt ner mycket möda på att utveckla vaccin mot de typerna.
(010305)
.
