010316 (IPS) – Indonesien har världens största mangroveskogar, men nu hävdar miljöforskare att skogsområdet krympt till hälften. Orsaken är de räkodlingar som byggts inne i de känsliga träsken. Räkorna går på export till bland annat Europa.
I Indonesien finns mellan 18 och 23 procent av världens mangroveskogar, eller drygt fyra miljoner hektar. Flera lokala miljöorganisationer, bland andra Indonesiskt miljöforum, Walhi, uppger att arealen minskat till 2,2 miljoner hektar på grund av att räkodlingar byggts i mangroveskogarnas lugna, grunda och varma vatten.
Räkodlingsprojekten främjas enligt Walhi av de stora internationella finansinstituten.
-Internationella givare som Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken bör upphöra med att gynna räkodling i Indonesien eftersom det förstör mangroveträsken, säger Raja Siregar, ansvarig för vattenfrågor i Walhi.
Miljörörelsen är inte ensam i sin uppfattning. Den indonesiske skogsbruksministern Sudarsono har tidigare sagt att “förstörelsen av ekosystemen i mangroveskogarna är starkt relaterad till den okontrollerade utbyggnaden av räk- och fiskdammar”.
Indonesien är världens tredje största exportör av räkor, efter Thailand och Kina. Mellan 60 000 och 90 000 kubikton räkor lämnar varje år landet. Exporten går främst till USA, Europa och Japan.
För att kunna konkurrera på världsmarknaden har Indonesien valt att exploatera mangroveträsken. Något som Siregar i Walhi starkt kritiserar.
– Erfarenheter från andra länder, som Bangladesh, Thailand och Filippinerna, visar att räkodlingar finansierade av internationella givare inte är hållbara, säger han.
Han berättar att de flesta räkodlingar på Javas norra kust ligger övergivna. Affärsmännen har insett att de inte längre är vinstgivande. Och i Lampung på södra Sumatra har 85 procent av de cirka 12 000 hektaren mangroveskog skadats svårt av lokalbefolkningen som försökt att bygga räk- och fiskdammar.
Ett starkt motiv till lokalbefolkningens iver att skaffa räkodlingar är låneinstitutens vilja att låna ut pengar till detta ändamål, menar Siregar. Redan 1974 finansierade Världsbanken räkodlingsprojekt i sju indonesiska provinser. Av dessa är sju av tio idag obrukbara på grund av det förstörda ekosystemet och höga koncentrationer av kemikalier i dammarna.
– Vi har uppmanat Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken att tänka även på nackdelarna med räkodlingarna, säger Siregar.
Mangroveskogarna har flera mycket viktiga funktioner. Bland annat binder de sand och jord längs kusterna vilket förhindrar erosion. Försvinner skogen, försvinner även kusterna. Uppgifter i indonesiska medier säger att några små öar i ögruppen Mentawai väster om Sumatra har försvunnit under havsytan sedan mangroveskogen där huggits ned.
Att reparera skadorna tar mycket lång tid – om det ens går. Träden växer mycket långsamt och projektet skulle vara ytterst kostsamt.
-Vi kan inte ersätta mangroveträden med andra trädslag. Sådana passar inte i kustområdena, säger skogsbruksminister Sudarsono.
(010316)
.
