010628 (IPS) – USA kommer att förbli det land som producerar mest koldioxidutsläpp i världen de närmaste tio åren. Flera utvecklingsländer spås också öka sina utsläpp av växthusgaser, men de kommer inte att komma i närheten av USA, enligt en ny rapport från tankesmedjan World Resources Institute, WRI.
Om den nuvarande trenden håller i sig kommer USA att ha ökat sina utsläpp med omkring 300 miljoner ton år 2010, enligt rapporten. Kina och Indien, som brukar framhållas som negativa exempel av de amerikanska politiker som motsätter sig de minskningar av växthusgaserna som föreslås i Koyoto-protokollet, kommer bara att stå för fyra fjärdedelar av USA:s utsläpp – tillsammans.
Rapporten släpps samtidigt som förberedelser pågår inför förhandlingarna om Kyoto-protokollet i Bonn den 17-27 juli. De europeiska ledarna har lovat att gå vidare med det internationella avtalet om klimatförändringar trots att den amerikanska presidenten George W. Bush förkastat det.
Bush anser att avtalet har allvarliga brister, bland annat därför att det inte innehåller några bindande åtaganden för u-länderna. Kina, med sin gigantiska befolkning och ändlösa kolreserver, kommer snart att gå om USA som världens främsta källa till växthusgaser, anser Bush.
Men den inställningen delar inte WRI. Nancy Kete, en av rapportens författare och chef för WRI:s klimatprogram, säger att medan i- länderna lovar runt och håller tunt så har flera u-länder, särskilt Kina, vidtagit åtgärder för att minska utsläppen. Detta trots att de inte är bundna till det genom internationella avtal.
– Kinas framgångar är större än väntade, säger Kete.
Mellan 1997 och 1999 minskade Kina sina utsläpp av växthusgaser med 17 procent, samtidigt som landets ekonomi växte med 15 procent och de rika ländernas utsläpp ökade.
– Denna minskning, som nåtts genom höjda energipriser och politiska reformer, bland annat genom att man arbetat för att använda energin effektivt, motsvarar de 400 miljoner ton koldioxid som transportsektorn släpper ut i USA, säger Kete.
1996 lanserade Kina en kampanj för att modernisera användandet av kol inom industrin, som är den främsta källan till växthusgaser i landet. Man har även minskat subventionerna på fossila bränslen och investerat i forskning om hur energianvändningen kan effektiviseras.
Även andra u-länder har infört åtgärder för att minska utsläppen, enligt rapporten. Trots att Mexiko, Indien, Thailand, Filippinerna och Indonesien är beroende av kol och olja för sin elförsörjning så har de tagit fram nationella planer på hur man ska kunna förbättra effektiviteten inom energianvändningen och öka användningen av förnyelsebara energikällor som vindkraft och solenergi. I Argentina drivs redan tio procent av landets bilar med naturgas, och i Indien har man börjat införa naturgas i allmänna transportmedel i storstäderna, enligt rapporten.
I USA har man antagit en mängd olika program för att minska utsläppen. Ett av dem är programmet som kallas “en miljon soltak” som togs fram under Bill Clintons regering. Men programmen är småskaliga och har inte lett till någon minskning av utsläppen, enligt rapporten. Tvärtom har utsläppen i USA ökat varje år sedan 1991.
1999 låg utsläppen av koldioxid i USA på cirka 5,6 ton per person – vilket är ungefär 20 gånger mer per capita än i Indien och 10 gånger mer än i Kina.
I rapporten får USA kritik för att man rättfärdigar sina egna höga utsläppsnivåer av växthusgaser med att u-länderna också släpper ut mycket koldioxid. Samtidigt som USA utger sig för att vara oroat över utsläppen i fattiga länder investerar och bekostar amerikanska myndigheter och investeringsbolag dessutom i energiintensiva branscher i utvecklingsländerna, enligt WRI.
Det viktigaste är dock att USA börjar minska landets egna utsläpp, säger Kete. Det skulle minska de negativa effekterna av klimatförändringarna och fungera som en katalysator för andra länder att gå vidare med nya energikällor.
Bushs ''kortsiktiga fokus på utvecklingsländernas åtagande” leder i fel riktning och får till följd att ingen gör något och alla förlorar, säger hon.
(010628)
.
