011122 (IPS) – Om de rika länderna insåg hur stor deras "miljöskuld" till fattiga länder är, skulle de släppa sina krav på skuldsatta länder i tredje världen. Det hävdar miljöaktivister och förespråkare för skuldavskrivning.
De försöker nu lyfta fram tanken om en miljöskuld, eller ekologisk skuld, som ett nytt argument för skuldavskrivning.
Andrew Simms som har arbetat länge med Jubel-kampanjen för skuldavskrivning säger att om länderna i Nord insåg hur stor och allvarlig deras ekologiska skuld till Syd är “skulle ingen ha oförskämdheten att begära att länder som Moçambique eller Niger betalar ett öre till av sina skulder.”
Ekologisk skuld är tanken om att de industrialiserade länderna borde kompensera tredje världen för att ha exploaterat dess naturresurser under årtionden, och att de borde betala skadestånd för den ohållbara konsumtion och de utsläpp som har lett till globala klimatförändringar, vilka i första hand har drabbat fattiga länder.
Simms hoppas att tanken om en ekologisk skuld, vilken lanserades av latinamerikanska organisationer vid miljötoppmötet i Rio de Janeiro 1992, ska tas upp till diskussion på Världsmötet om hållbar utveckling, som ska hållas i Johannesburg nästa år. Mötet i Johannesburg kallas även Rio +10.
Enligt förespråkarna för tanken om en miljöskuld är fördelarna inte begränsade till fattiga länder.
Joan Martinez Alier, ekonomiprofessor från Barcelona, säger att om de fattiga länderna i Syd kan få med frågan om en ekologisk skuld på den internationella dagordningen så är det det viktigaste bidraget de kan göra för att ekonomierna i Nord ska bli mer ekologiskt hållbara.
– Frågan handlar inte så mycket om att betala den ekologiska skulden, utan att hindra den från att växa mer, säger Alier.
Organisationerna Friends of the Earth International, Third World Studies Institute och Southern Peoples Ecological Debt Creditors Alliance ska hålla en konferens om “Globalisering, ekologisk skuld, klimatförändringar och hållbarhet” i Benin den 27-30 november. Ett av målen med mötet är att fastlägga dagordningen för Rio +10.
Under Benin-konferensen väntas också en ny organisation bildas – African Ecological Debt Creditors Alliance.
Simms, som började räkna på den tänkta miljöskulden 1999 i en rapport för den brittiska biståndsorganisationen Christian Aid, säger att de fattiga ländernas fordringar uppgår till tre gånger av värdet på deras officiella utlandsskulder.
– När det gäller att kräva kompensation för miljöskulden, kan det mycket väl vara fantasisiffror. Men i ljuset av klimatförändringarna och dess fysiska och ekonomiska konsekvenser vänder de upp och ner på frågan om moralisk auktoritet i alla förhållanden mellan industrialiserade och icke industrialiserade länder, säger Simms.
(011122)
.
