Kambodja: En av få överlevande får möta khmerernas fängelsechef i rättegång

Bangkok, 080402 (IPS) – Kambodjas FN-stödda folkmordstribunal har börjar sitt arbete på riktigt. Och snart kan konstnären Vann Nath få möta sin forne fängelsechef Kaing Khek Eav, “Duch”, i rätten.

Någon gång under året förväntas folkmordstribunalen ta upp sitt första fall. Vann Nath har väntat på detta i nästan tre årtionden. Han är en av endast sju personer som kunde lämna det ökända fängelset Tuol Sleng, S-21, med livet i behåll. Minst 14 000 andra fångar som fördes till fängelset av de röda khmererna torterades och mördades.

Fängelsechefen Duch är en av fem khmerledare som nu sitter häktade i väntan på att ställas inför rätta av krigstribunalen. – Jag har hoppats på denna tribunal i nästan 30 år. Jag vill att de röda khmererna ska ställas inför rätta för vad de gjorde, säger Nath, som sedan han återfick sin frihet i januari 1979 tvingats leva med minnena av sin ett år långa vistelse i Tuol Sleng. – Jag kommer att besöka rättegången mot Duch för att se om man kommer fram till en bra dom.

Nath, som i dag är 61 år, är beredd att vittna mot sin forne fängelsechef, om tribunalen ber honom. Han är en av få överlevande som kan berätta om grymheterna inne på Tuol Sleng och han har i många år sett det som sin mission att genom sina målningar vittna om regimens illdåd. I dag ligger det ett folkmordsmuseum i Tuol Sleng. Där finns målningar av Nath som visar fångar som får sina naglar utdragna, hur en fånge får halsen avskuren av en vakt och av hur en kvinna misshandlas samtidigt som hennes barn slits ur hennes famn av en vakt. I februari öppnade en utställning med Naths målningar i Bangkok, där IPS träffade honom. Där visades målningar av kedjade fångar. Röda khmerernas välde mellan april 1975 fram till januari 1979 var extremt blodigt. Regimen gjorde sig skyldig till närmare 1,7 miljoner människors död, vilket motsvarade nästan en fjärdedel av Kambodjas dåvarande befolkning. Människor dog i svält, avrättades eller tvingades arbeta ihjäl sig för regimen. Två av Naths söner svalt ihjäl under den tid han satt fängslad. Nath säger att han plågas när han skapar sina konstverk. – Minnena kommer tillbaka, jag går in i målningen och minns de plågsamma stunderna under den mörka tiden.

Nath har även skrivit en bok om tiden i fängelset. I den beskriver han ett möte med en av sina forna fångvaktare på Tuol Sleng. Nath frågade den forne fångvaktaren vad de gjorde med de barn som slets ur föräldrarnas armar inne på fängelset.

– Vi tog ut dom och dödade dom. Vi fick order om att döda dom, svarar fångvaktaren.

Nath beskriver i boken hur detta svar fick honom att tystna. I alla år hade han någonstans i sitt inre hela tiden hoppats att barnen trots allt hade fått leva vidare.

Det var tack vare sitt yrke som Nath överlevde fängelset. Han föddes i en fattig familj och hade fram tills han greps försörjt sig som målare av reklamskyltar i staden Battambang. Inne på fängelset ville man dra nytta av Naths talang, och han beordrades att måla porträtt av en man som han visste mycket lite om – röda khmerernas ledare Pol Pot. Han målade av foton på ledaren, och han målade för sin överlevnad. Nath var väl medveten om att minsta fel skulle resultera i att han dödades, på samma sätt som andra konstnärer före honom. Bedömningarna av hans bilder stod Duch för, som sa “bra”, eller “ok”, till de bilder han hade målat. Hur bra fängelsechefen tyckte att Nath var stod dock klart först efter att Röda khmererna hade drivits från makten av den vietnamesiska armén. År 1980 fick Nath se en lista som en forskare hittat bland fängelsedokumenten. Listan innehöll namn på fångar som Duch beordrat att få avrättade den 16 februari 1978, och ett av namnen var Naths. Bredvid hans namn hade dock Duch noterat med rödpenna “behåll målaren”.

*IPS kan numera erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.



Marwaan Macan-Markar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *