Nairobi, 080124 (IPS) – Efterspelet till det omtvistade valet i Kenya har förvandlats till ett utnötningskrig, som den sittande presidenten Mwai Kibaki tycks vinna. Detta trots att situationen är till stor skada både för landets anseende och dess ekonomi.
– Hur länge kan fattiga människor utan mat i magen fortsätta protestera – mot statens vapenmakt?, frågar bartendern James Mwangi. Hans enkla hem i slumområdet Kibera förstördes i förra veckan i samband de protester som utlysts av oppositionspartiet ODM.
– Detta är inte första gången som ett val har riggats i Kenya, och det är inte första gången som vi sett en sittande regering bli kvar vid makten oavsett resultatet, säger Mwangi till IPS. Trots att tre veckor har gått så har fortfarande inte tvisten om valresultatet mellan Kibaki och oppositionskandidaten Raila Odinga fått någon lösning. Under tiden har hundratals människor dödats, tiotusentals tvingats fly från sina hem, samtidigt som landets ekonomi har drabbats mycket hårt. ODM har tvingats ändra sin taktik från de gatuprotester, som blivit brutalt tillbakapressade, till uppmaningar om ekonomisk bojkott av de företag som “ägs av Kibakis allierade”. En av Odingas företrädare har sagt att denna strategin syftar till att försvaga dem som “använder sin rikedom för att underminera demokratin”.
Men få bedömare tror att denna taktik kommer att kunna påverka den regering som inte tycks bry sig om vare sig internationella påtryckningar eller att kaos råder på gatorna. Att Kibakis kunnat fortsätta sin linje hänger samman med att han känner ett starkt stöd från polisen och militären. En affärsman i Nairobi säger att landets ekonomi drabbats mycket hårt av de senaste veckornas oroligheter, men att det inte tycks bekomma presidenten. – Så länge polisen och armén är på hans sida så klarar Kibaki alla former av påtryckningar. Tidigare ryktades det om ett utbrett missnöje inom polisen och militären. Men den senaste tidens utveckling har visat att dessa rykten var falska. De hårda metoder som använts för att stoppa oppositionens protester har bevisat att Kibaki fortfarande har fullständig kontroll över statsapparaten. Oppositionen har dessutom underminerats. När landets nya parlament samlades valdes exempelvis oppositionens kandidat Kenneth Marende till ny talman, vilket bidrog till att ge Kibaki ett visst sken av legitimitet. Kibaki har redan presenterat en halvfärdig ny regering, och de nya ministrarna har tagit kontrollen över sin departement. Trots anklagelserna om valfusk så har Kibaki fortsatt att agera som om ingenting har hänt. Även om många analytiker menar att oppositionens seger i valet av ny talman innebar ett stort bakslag för Kibaki så betyder det ingenting i förhållande till maktutövningen. Nishet Shah, politisk analytiker, menar att den kenyanska konstitutionen ger presidenten en så stark maktställning att han inte behöver böja sig för parlamentets vilja. – Vem helst som innehar presidentposten har en oerhörd makt. Trots att det finns ett parlament och en konstitution så innebär presidentens maktställning att han enkelt kan kringgå dessa, säger Shah till IPS. Kibaki tycks dessutom vara så maktfullkomlig att han kan strunta både i förluster av människoliv och påtryckningar från omvärlden.
