Washington, 020214 (IPS) – Skandalen kring den amerikanska energijätten Enrons konkurs har nu också lett till hård kritik mot de statliga institutioner som finansierar och försäkrar privata projekt i utvecklingsländer.
Miljö- och människorättsorganisationer menar att Enron-debaklet visar att det behövs en närmare övervakning av de båda institutionerna Opic – Overseas Private Investment Corporation, och den amerikanska export/import- banken Ex-Im.
De båda har tillsammans bidragit med eller försäkrat 2,3 miljarder dollar som har finansierat ungefär ett dussin Enron-projekt i Asien och Latinamerika, enligt Aaron Goldzimer, statsvetare som arbetar för den Washington-baserade organisationen Environmental Defence.
Åtminstone några av de projekten har enligt miljöaktivister haft skadlig inverkan på miljön och kopplingar till människorättsbrott, och de menar att de aldrig skulle ha fått några statliga garantier eller stöd ur statskassan.
Goldzimer säger att det inte bara är Enrons anställda och aktieägarna som har blivit lurade av företaget.
– Skattebetalarna har varit delaktiga i investeringar som har gynnat Enron men som har skadat miljön och lokalsamhället.
Till skillnad från en många andra kreditlåneinstitut i Japan och Europa är Opic och Ex-Im bundna av miljömässiga och sociala riktlinjer – till exempel måste de göra miljöutvärderingar av föreslagna projekt. Men enligt miljögrupper har reglerna inte alltid följts och statliga institutioner finansierar fortfarande skadliga projekt.
1999 godkände Opic till exempel en försäkring värd 200 miljoner dollar för gasledningen Cuiaba, ett samarbete mellan Enron och Shell med syfte att transportera gas genom östra Bolivia till ett kraftverk i Cuiaba, Brasilien.
Flera organisationer, bland andra Världsnaturfonden och amerikanska Amazon Watch, motsätter sig projektet. De hävdar att Opics stöd till projektet innebär ett brott mot institutionens regler, som omfattar ett förbud mot att finansiera infrastrukturprojekt i tropiska skogar.
Miljöaktivister påpekar att gasledningen skär rakt igenom världens största torra tropiska skog, Chiquitano. Nya stigar som röjs i skogen kommer, enligt dem, att bereda väg för tjuvskytte, olaglig avverkning och ett utökat jordbruk.
– Ledningens 30 meter breda och 200 kilometer långa tillfartsväg kommer att dela skogen, ge ett permanent ärr i en av världens mest oförstörda tropiska skogar och leda till en snabbare skogsavverkning, säger Atossa Soltani, Amazon Watchs ordförande.
Ett annat kontroversiellt Enron-projekt som den amerikanska regeringen har stöttat är gaskraftverket i den indiska staden Dabhol, som sägs vara den största enskilda investeringen någonsin i Indien. Kraftverket är byggt för att generera 2 015 megawatt elektricitet.
Enron var majoritetsägare i projektet, som var ett samarbetsprojekt mellan Enron, General Electric, Bechtel, och delstatsregeringen i Maharashtra.
Anläggningen i Dabhol fick ta emot 640 miljoner dollar i finansiellt stöd från Opic och Ex-Im i mitten av nittiotalet. 1999 anklagade människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, Enrons dotterbolag för att betala till den indiska polisen för att de skulle trycka ned all opposition mot anläggningen.
– Enron anklagas nu allmänt för arrogans och brist på insyn, men folket i Dabhol har känt till det hela tiden, säger Arvind Ganesan, chef för HRW:s avdelning för affärsverksamhet och mänskliga rättigheter.
– Den amerikanska regeringen har ansvar för konsekvenserna av Enrons investeringar på grund av att den aggressivt marknadsfört de USA- baserade företagen, säger Ganesan.
Ganesan anser att de amerikanska lagstiftarna måste se till att så här problematiska projekt inte godtas och han uppmanar kongressen att skapa ett organ inom Ex-Im som utvärderar hur väl föreslagna projekt respekterar de mänskiga rättigheterna.
Ett förslag att stärka Ex-Im:s kontroll av mänskliga rättigheter lades fram till kongressen förra året men president George W. Bushs regering och många företag motsatte sig förslaget som slutligen lades åt sidan.
