New Delhi, 071011 (IPS) – När demokratiupproret i Burma i slutet av september var ett faktum ställde sig den indiska regeringen först skamlöst på den burmesiska juntans sida. Efter internationella och inhemska påtryckningar har dock Indien nu reviderat sin ståndpunkt, i ett försök att rädda den lilla trovärdighet som ännu finns kvar.
På tisdagen i förra veckan röstade Indien för ett krav från FN:s människorättskommission om att den burmesiska demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi ska försättas på fri fot. Men den indiska delegationens ja kom först efter att man uttryckt missnöje med att texten inte helt överensstämde med den indiska regeringens “framåtblickande, icke-fördömande inställning”.
I deklarationen kritiserar människorättskommissionen djupt “den fortsatt våldsamma repressionen av fredliga demonstrationer” i Burma, “inklusive omfattande misshandel, mord, godtyckliga gripanden och påtvingade försvinnanden”. Man manar också till en “återupplivad nationell dialog med alla aktörer, med avsikt att nå verklig nationell försoning, demokratisering och upprättande av rättsäkerhet”.
Men Indien motsätter sig fortfarande ekonomiska sanktioner och andra tuffare tag mot den burmesiska regimen, och vad värre är – man skickade härom veckan Indiens minister för olja och naturgas, Murli Deora, till Burma för att skriva under ett naturgaskontrakt värt motsvarande drygt 970 miljoner kronor. Detta samtidigt som det statliga förtrycket i Burma nådde sin topp i fråga om brutalitet.
– Det här skickade ett fruktansvärt budskap till världen, säger Soe Myint, en burmesisk demokratiaktivist som sedan länge lever i exil i Indien.
– Budskapet var att Indien, trots sitt anseende som demokrati, inte var berett att lyfta ett finger för att förhindra fortsatt blodspillan. Istället för att använda sitt inflytande över Burma valde man att ödmjukt svansa efter generalerna medan de slaktade oskyldiga. Vi är djupt besvikna.
Indiens hållning anses av analytiker ha flera orsaker. Dels vill Indien få med sig Burma i kampen mot oroligheter i landets nordöstra delar, men man har också ett intresse av Burmas naturgasfyndigheter samt vill behålla sitt inflytande i Burma och i förlängningen hela Sydostasien.
– Att Indien närmar sig en stor fråga som Burma med så trångsynta, realpolitiska hänsynstaganden signalerar att man övergett alla principer – däribland förpliktelsen att verka för demokrati och mänskliga rättigheter, säger Anuradha Chenoy vid School of International Studies på Jawaharlal Nehru-universitetet i New Delhi.
– Det här hotar Indiens trovärdighet. Indien hävdar att man försöker bidra till en östvänlig politik och handel, men i fallet Burma betyder det uppenbarligen att man ska blunda för tyranni, menar Chenoy.
