Bukarest, 070907 (IPS) – Moldaviens kommunistiske president har försökt få det lilla landet att bli mer självständigt i förhållande till Ryssland och Rumänien. Men Moskvas inflytande i den tidigare Sovjetrepubliken har förblivit starkt.
Två tredjedelar av befolkningen i Moldavien, som ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina, är etniska rumäner. Av de 4,3 miljoner invånarna är ungefär 13 procent ryssar, och en lika stor andel ukrainare. Det officiella språket, moldaviska, är i stort sett identiskt med rumänska. Nästan alla talar dessutom ryska, som också är det språk som gäller mellan de olika etniska grupperna. Mellan världskrigen var landet en del av Rumänien, men 1939 infogades det istället i Sovjetunionen, genom en uppgörelse mellan Hitler och Stalin. Moldavien blev en självständig nation 1991. År 2001 vann landets kommunistparti en storseger i den allmänna valen, främst på grund av att befolkningens frustration över den ineffektiva politik som förts efter demokratins intåg. President Vladimir Voronin och hans parti återvaldes sedan 2005. Oppositionen i landet varnade för att kommunisterna skulle göra landet än mer beroende av Ryssland, men Voronin har istället företrätt en västligt inriktad politik i syfte att frigöra landet från det ryska inflytandet. På senare år har relationerna mellan Moldavien och Ryssland försämrats. År 2003 sade Voronin, med stöd av västliga makter, nej till ett ryskt förslag som hade inneburit att den ryskvänliga utbrytarregionen Transnistrien blivit självstyrande. Transnistrien är ett litet område som har förklarat sig självständigt från Moldavien. Republiken har dock aldrig blivit internationellt erkänd.
I mars 2006 införde Ryssland ett importförbud mot moldaviska viner. Den officiella orsak som angavs var att det handlade om vinets kvalité, men Ryssland är känt för att använda ekonomiska embargon för att förmå sina grannländer att foga sig. – Det råder inget tvivel om att Ryssland utövat politisk utpressning, säger Iulian Chifu vid Centret för konfliktlösning i Bukarest. Vin är Moldaviens främsta exportprodukt, och 80 procent av landets vinexport går till Ryssland. Stefan Uratu, ordförande för Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter i Moldavien, slår fast att Moldavien förblivit mycket beroende av Ryssland. – Landet använder rysk gas och elektricitet, och Ryssland är den viktigaste marknaden för moldavisk export.
Medan relationerna mellan Ryssland och Moldavien nu har blivit mer stabila igen, så har Moldavien inte kommit närmare ett EU-inträde, vilket har varit Voronins förhoppning. Sedan Rumänien blev EU-medlem vid årsskiftet har moldavierna istället fått det ännu svårare att ta sig västerut. Gränsen mellan Rumänien och Moldavien är numera också EU:s yttre gräns, vilket har inneburit skärpta gränskontroller. Moldavier måste numera ansöka om visum för att besöka Rumänien. Dessa visum ska vara kostnadsfria, men många hävdar att det krävs mutor för att få ett visum utfärdat. Med tiden har stödet för president Voronin snabbt minskat, vilket även visade sig i samband med sommarens lokalval.
Med sikte på valet 2009 har Voronin åter börjat förhandla med Ryssland för att få en lösning på frågan om utbrytarrepubliken Transnistrien. I somras presenterade presidenten ett förslag som skulle innebära att Moldavien blir en federation.
