Dhaka, 020625 (IPS) – Bangladesh har haft en rad kvinnliga statsöverhuvuden men trots det behandlas kvinnor som andra klassens medborgare. På äktenskapsmarknaden är kvinnor bara en handelsvara, säger kvinnorättsaktivister i landet.
I Bangladesh kan giftasvuxna mäns föräldrar välja och vraka bland unga flickor. De kan till och med få pengar för “besväret” i form av en hemgift, säger kvinnorättsaktivisten Rashida Amin, som anser att äktenskapsmarknaden tydligt visar hur låg uppskattning kvinnor har i Bangladesh.
Hon anser att landets politiker är skyldiga till “kriminell likgiltighet” inför våldet mot och diskrimineringen av kvinnor.
– Det är verkligen olyckligt att trots att både premiärministern och oppositionsledaren är kvinnor så utsätts kvinnor för förnedring och fysisk och mental tortyr varje dag, säger hon.
99 procent av alla äktenskap i Bangladesh tros fortfarande vara arrangerade.
Unga flickor förevisas och intervjuas av sina blivande svärföräldrar som kan tacka nej om de inte tycker att flickan passar. Flickorna har ofta ingenting att säga till om i valet av man, pojkarna får ofta åtminstone göra upp en lista över hur de vill att deras fru ska vara, ibland från de också vara med och välja.
På landsbygden är “inspektionen” av tänkbara brudar mest rigorös. En ung kvinna kan tvingas gå fram och tillbaka framför sina eventuella svärföräldrar, de utvärderar hennes hår och hon kan bes att skratta så att de kan kontrollera hennes tänder.
På landsbygden är också hemgiftssystemet mest utbrett. Höga hemgifter driver ibland familjer att skuldsätta sig för livet.
Om flickans familj misslyckas med att betala den uppgjorda hemgiften kan det leda till skilsmässa û eller till och med till att bruden mördas. Enligt människorättsorganisationen Adhikar mördades minst 152 kvinnor 1999 på grund av problem med hemgiften.
Förra året gjordes 13 300 anmälningar om våld mot kvinnor i landet. I omkring en fjärdedel av fallen hade våldet med hemgiften att göra, enligt dagstidningen Sangbad.
– Hemgift kan inte bara utrotas med hjälp av lagar. Vad kan man göra när en familj erbjuder hemgift och en annan tar emot den? Det som behövs är en social rörelse mot den skadliga seden, säger akademikern doktor Sirajul Islam Chowdhury.
