Boston, 070531 (IPS) – Den svarte politiske aktivisten Mumia Abu-Jamal har suttit i dödscell sedan han mot sitt nekande dömdes för mord 1982. Men tack vare advokaters, forskares och oberoende utredares hårda arbete kan nu en av USA:s mest välkända fångar komma att beviljas en ny rättegång. Processen kan även komma att belysa vilken roll den åtalades hudfärg spelar i samband med dödsdomar.
Efter nästan två decennier av begäranden om resning tog så en federal appellationsdomstol den 17 maj det första steget mot vad som kan resultera i en ny rättegång för Abu-Jamal. Det slutliga beskedet kan dock komma att dröja upp till flera månader.
Dödsdomen mot Abu-Jamal, som är en av de 3 500 fångar som sitter i amerikanska dödsceller, har med tiden blivit den kanske mest kontroversiella i landets historia. Advokaten Robert Bryan, som de senaste åren gått främst i kampen för att rädda Abu-Jamals liv, anser att fakta talar till hans klients förmån. Och han tror att appellationsdomstolen kommer att begära att rättegången görs om.
Det amerikanska rättssamhället ska nu ta ställning till om rättegången och domen 1982 påverkades av rasism och politiska överväganden. – Mitt mål är att han ska kunna åka hem till sin familj. Det skulle vara det bästa resultatet, säger Bryan till IPS. Journalisten Abu-Jamal var redan som ung en frispråkig politisk aktivist, och har förblivit det under sin tid i fängelset. Han dömdes för mord på en polis av en nästan helt vit jury i Philadelphia. Polisen sköts till döds i december 1981 efter att ha stoppat en bil som kördes av Abu-Jamals bror. Abu-Jamal ska ha kommit rusande från en taxi till brottsplatsen, där han greps. Men bevisningen mot honom är omtvistad. Ögonvittnen gav motstridiga uppgifter, vissa delar av bevisningen hade försvunnit medan andra delar var bristfälliga.
Abu-Jamal har hela tiden hävdat att han är oskyldigt dömd.
– Den röda tråden i detta fall ända sedan den dagen Mumia greps fram till i dag är rasism. Vid rättegången fick juryn enbart höra den ena sidan. Det var en tragikomisk föreställning av felaktigheter. Fallet har aldrig blivit riktigt utrett, säger Bryan. I sin resningsansökan argumenterar Bryan och andra som arbetat med fallet för att den första rättegången var orättvis eftersom man medvetet valt att exkludera svarta jurymedlemmar. Detta strider mot den amerikanska konstitutionen. Juryn som dömde Abu-Jamal bestod av tio vita och två svarta medlemmar. Vid tiden för rättegången var 40 procent av Philadelphias befolkning afroamerikaner. Men det begicks också andra fel vid rättegången, enligt Bryan. Åklagaren ska bland annat ha vilselett juryn och fått den att tro att om man dömde Abu-Jamal till döden, så var ändå risken för att han verkligen skulle avrättas liten. Domaren ska dessutom i samband med en paus ha fällt rasistiska kommentarer till Abu-Jamal.
Dessutom borde domaren aldrig ha tillåtits hålla i rättegången, menar Jill Soffiyah Elijah från organisationen National Lawyers Guild. Detta eftersom domaren var en aktiv medlem i en mäktig polisorganisation som bland annat pläderar för att dödsstraff ska utdömas mot personer som döms för polismord, och därför inte var opartisk.
– De har arbetat hårt för att Abu-Jamal ska avrättas, säger Elijah, som är professor vid Harvard-universitetet. Medan Abu-Jamals jurister i appellationsdomstolen krävde att en ny rättegång ska hållas, krävde åklagarna istället att domstolen ska fastställa dödsdomen. Pennsylvanias guvernör Ed Rendell har offentligt meddelat att om så sker, så kommer han att beordra att Abu-Jamal avrättas. Rendell har länge figurerat i fallet. Han var Philadelphias chefsåklagare 1982, och det var hans personal som arbetade med åtalet mot Abu-Jamal. Enligt Bryan har samma åklagarämbete tidigare gjort sig skyldiga till grova övergrepp, bland annat genom att ha förmått vittnen att ljuga och genom att presentera förfalskad bevisning. Han känner sig därför optimistisk om utgången och att appellationsdomstolen ska begära att rättegången görs om.
– Vi har mycket ny bevisning som kommer att presenteras för juryn om det blir en ny rättegång. Jag tror att de tolv kvinnor och män som då sitter i juryn kommer att låta min klient återvända hem.
Men Bryan skulle helst se att den eventuella rättegången flyttas och hålls i en annan stad.
– Det finns så mycket korruption och orättvisor inom Philadelphias domstolssystem att det är svårt att tro att rättegången skulle bli rättvis. Abu-Jamal, som nu blivit 53 år gammal, har med tiden fått stöd av många tusen människor runt om i världen.
– När de satte honom i dödscell trodde de att de skulle få tyst på honom. Istället har Mumia blivit en internationell symbol för kampen mot dödsstraffet, säger Bryan.
Bland dem som visat sitt stöd för Abu-Jamal återfinns både Hollywood-kändisar, politiker, utomparlamentariska aktivister och studentgrupper. I St. Denis i Frankrike har man döpt en gata efter honom.
