Peking, 070510 (IPS) – På husväggar i de kinesiska byarna sitter anslag av typen “färre födslar, högre kvalité på nationen”. Men i det nya urbana Kina utmanar allt fler regeringens regler för att kontrollera miljardlandets befolkningstillväxt.
Regimen införde sin kontroversiella ettbarns-politik i slutet av 1970-talet. Enligt reglerna som gäller bötfälls par som föder fler än ett barn. Regeln har fungerat relativt bra, men tack vare den ekonomiska tillväxten de senaste åren har många familjer i städerna i dag råd att betala för att ha mer än ett barn.
Tjänstemän som arbetar med familjplanering varnar nu för en kraftig ökning av befolkningen om utvecklingen fortsätter. Chefen för den nationella befolknings- och familjekommittén, Zhang Weiqing, sa i veckan att antalet rika kineser som har fler än ett barn ökar snabbt. Enligt en studie från kommittén väljer nästan tio procent av landets rikaste att skaffa hela tre barn, eftersom stora familjer traditionellt förknippas med rikedom och lycka i Kina. Förutom att oroa myndigheterna så skapar denna babyboom bland de rika ilska bland resten av befolkningen – som förfäras över att de med pengar och makt kan strunta i reglerna. Böterna för par som föder fler än ett barn varierar mellan olika regioner. I de rika kustprovinserna, som Guangdong i södra Kina, kan paren tvingas betala omkring 175 000 kronor per barn. Kinesiska medier har exempelvis rapporterat om en Guangdong-familj som betalat 690 000 kronor för sin familj.
Denna trend kommer vid en tidpunkt då spänningarna växer mellan landets rika och fattiga. En färsk undersökning gjord av dagstidningen China Youth Daily visar att över 60 procent av de tillfrågade tyckte det var orättvist att de rika kunde unna sig att ha fler än ett barn. Den strikta kinesiska familjepolitiken har lyckats hålla nere befolkningen i jättelandet men den har också kritiserats för att vara kränkande. Kritiken har bland annat gällt uppgifter om kvinnor som tvingas till abort, om tvångssteriliseringar samt om aborter av flickfoster. De kinesiska familjeplanerarna har de senaste tio åren jobbat för att göra sig kvitt denna drakoniska image och under andra hälften av 1990-talet har reglerna lättats upp. Bland annat så har vissa familjer på landsbygden tillåtits att föda ytterligare ett barn om deras första varit en flicka eller om barnen var handikappat på något sätt. På den kinesiska landsbygden lever den traditionella förkärleken för pojkar kvar, bland annat av praktiska själ. Det sociala välfärdssystemet täcker i dag bara invånarna i städerna varför landsbygdsborna ofta är beroende av att deras barn försörjer dem på ålderns höst.
De rika familjerna i stan vill i mindre hög grad skaffa fler barn för att säkra sin framtida försörjning. De oroar sig istället för att barn utan syskon blir självupptagna, respektlösa och lata. I Kina kallas den yngre generationen som växt upp utan syskon ibland för “de små kejsarna”.
