Teheran, 070226 (IPS) – Irans president Mahmoud Ahmadinejad fortsätter trotsa västvärlden i fråga om landets kontroversiella kärnenergiprogram. Men presidentens hållning ifrågasätts alltmer av de iranier som menar att landet nu utsätts för onödiga risker.
Under måndagen möts de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd samt Tyskland i London för att diskutera möjligheterna att utöka sanktionerna mot Iran på grund av landets vägran att stoppa anrikningen av uran.
Men president Ahmadinejad tycks inte vara villig att ändra inställning.
– Irans kärnenergi-tåg fortsätter framåt och det har vare sig någon broms eller någon back, för vi har tagit bort dem, ska presidenten ha sagt enligt nyhetsbyrån Fars. Under helgen har dock kritiken mot presidenten hårdnat i den lokala pressen. Detta trots att regimen varnat för att eventuell kritik mot landets kärnenergipolitik kan hota landets säkerhet, och därför kan leda till bestraffningar. Landets konservativa hökar, med Ahmadinejad i spetsen, förnekar att sanktioner skulle skada landet. Men för vanliga iranier ter sig situationen annorlunda. – Vilken nytta har vi av kärnbränsle till en kärnkraftsanläggning som inte står klar, om folket tvingas leva med sanktioner och bara blir fattigare för varje dag?, frågar sig en chef för ett importföretag i Teheran, som liksom många andra som IPS talat med inte vill bli citerad med namn av rädsla för att straffas för sina uttalanden.
Företagaren säger att det redan nu är mycket svårt att importera varor till landet och att många internationella storbanker inte längre bedriver affärer med landet.
– Vi är beroende av import inom många områden och flera företag skulle drabbas hårt. Mindre handel skulle betyda minskad sysselsättning och ekonomisk stagnation, säger han.
Iran belades i december med milda sanktioner av FN, vilka bland annat förbjuder försäljning av teknik som kan användas i landets kärnenergiprogram. En ekonomisk analytiker i Teheran säger till IPS att redan innan dessa sanktioner infördes så hade affärerna med omvärlden börjat minska. Analytikern säger att landet nu försöker importera västerländska varor via Turkiet, men att detta kommer att bli en dyr affär för Iran, medan Turkiet kommer att göra goda förtjänster.
Irans säkerhetspolitiska råd, som ansvarar för landets energipolitik, har sedan länge förbjudit såväl pressen som politiker och enskilda individer att diskutera landets kärnenergiprogram. Men trots det sipprar viss kritik fram. – Det råder ingen tvekan om att vi har en omistlig rätt till kärnenergi, säger Shirin Ebadi, vinnare av Nobels fredspris 2003, till internettidningen Rooz.
– Men vi har också viktigare och mer angelägna omistliga rättigheter – som rätten till välfärd, fred, sjukvård och frihet. Och en rättighet kan inte offras för en annan.
Bland landets politiska partier råder en samsyn om att det är Irans rättighet att inneha och utnyttja kärnenergi i fredliga syften. Men vissa av partierna, som Islamiska revolutionens mujahedinorganisation, Irmo, ifrågasätter den nuvarande linjen och den kris denna har förorsakat. Partiet kräver att regimen återgår till den politik som gällde tidigare, under den förre presidenten Mohammad Khatamis ledning. Irmo, som är ett litet men inflytelserikt reformsinnat pari, kräver att regeringen slutar provocera och hota det internationella samfundet.
En analytiker i Teheran menar att många iranier nu oroar sig för framtiden – i synnerhet med tanke på vad som skett i grannlandet Irak.
– Oron över vilka kostnader denna oförsonliga jakt på kärnteknik ska få ökar bland befolkningen. Och nu tycks det som man är mer orolig för en militär attack än för sanktionerna, säger han. Landets reformistiska partier har satt alltmer hopp till Akbar Hashemi Rafsanjani, ledare för det inflytelserika Expertrådet, som arbetar för att minska spänningarna mellan hökarna i den iranska regeringen och västmakterna.
Rafsanjani sa i samband med ett bönemöte i Teheran i fredags att det bästa sättet att lösa problemen vore att västmakterna släppte kraven på att Iran måste sluta med anrikningen av uran tills nya samtal kan föras.
