Washington, 070212 (IPS) – Den stenhårda linje mot kriminella ungdomsgäng som tillämpas i exempelvis El Salvador har bland annat resulterat i att gängen blivit bättre organiserade. Det skriver organisationen Washington Office on Latin America, Wola, i en ny rapport.
Enligt den färska rapporten har medier, politiker och polismyndigheter överdrivit de centralamerikanska ungdomsgängens, så kallade maras, kopplingar till knarkhandel, internationell brottslighet och terrorism.
Rapporten bygger på resultaten från ett årslångt forskningsprojekt vid Instituto Tecnologico Autonomo de Mexico, Itam. De centralamerikanska ungdomsgängen bildades av invandrarungdomar i Los Angeles. Numera finns det uppskattningsvis 100 000 medlemmar av maras i Centralamerika, där gängen utgör ett stort problem. Även i USA har maras blivit alltmer uppmärksammade på senare tid, främst på grund av gängens aktiviteter i Los Angeles och Washington. FBI bedömer att det finns mellan 8 000 och 10 000 gängmedlemmar i USA.
Gängen beskrivs ofta som internationella brottssyndikat, vars medlemmar gör sig skyldiga till människosmuggling, knarksmuggling och vapenhandel.
Men enligt studien är gängmedlemmarna i själva verket oftast ungdomar som kommer från extremt fattiga familjer som är i behov av stöd. Wola påpekar att problemen med ungdomsgängen skiljer sig mycket åt mellan de sex olika länder som ingår i studien. Bäst resultat i kampen mot gängen har man uppnått i Nicaragua och i Washington-området, där man satsat på förebyggande insatser på lokal nivå. Den hårda politiken med nolltolerans, som tillämpas i bland annat El Salvador, eller linjen med deportationer av gängmedlemmar som genomförs av USA, har enligt rapporten lett fram till att gängen blivit “bättre organiserade och mindre synliga”. – Gängmedlemmarna håller på att förvandlas till det som de tidigare påståtts vara, det vill säga våldsammare och bättre organiserade, sa Jeanette Aguilar, forskare vid Centralamerikas universitet i San Salvador, i samband med att rapporten lanserades i torsdags. Enligt rapporten så har gängen i Centralamerika, Mexiko och USA vissa kontakter med varandra. Men deras relationer är inte på långa vägar lika omfattande som medier och polismyndigheter hävdat. I studien framgår det att 86 procent av de tillfrågade gängmedlemmarna i El Salvador inte hade några kontakter med gängmedlemmar i andra länder. Enligt Connie McGuire, som arbetar med gängfrågor hos Wola, har de amerikanska mediernas beskrivning av gängmedlemmarna som förhärdade kriminella mördare som ingår i gränsöverskridande nätverk underblåsts av de debatter om hårdare invandringslagar som förts i landet.
Maras började bildas i Los Angeles av människor som flytt från inbördeskriget i El Salvador, som pågick mellan 1979 och 1992. De salvadoranska ungdomarna hamnade i en miljö där det redan fanns många ungdomsgäng och de svarade med att bilda sina egna grupper, bland annat gänget Mara Salvatrucha, MS-13. När inbördeskriget var slut återvände många gängmedlemmar till hemlandet, där de kom att få en stark påverkan. Och när USA började deportera gängmedlemmar växte gängen i stället i Centralamerika. Framåt slutet av 1990-talet hade de flesta gängen i regionen kopplingar till antingen MS-13 eller Barrio 18, som även det är en grupp med rötterna i Los Angeles. Runt år 2000 hade båda dessa gäng även börjat etablera sig i Washington i USA. De centralamerikanska gängen har med tiden blivit ett alltmer uppmärksammat problem i USA, och myndigheterna försöker numera bekämpa gängen i samarbete med andra länder. I samband med ett möte i Los Angeles i förra veckan, där polischefer samlats för att diskutera ungdomsgängen, hävdades att maras numera finns i 40 delstater i sju olika länder.
– De är mer utspridda och farligare än någonsin, sa J. Stephen Tidwell vid FBI vid en presskonferens.
I Centralamerika har polisen kritiserat USA för landets hårda linje att deportera gängmedlemmar, vilket lett till att medlemmarna blivit allt fler där istället.
USA meddelade nyligen att man planerar att inrätta en transnationell enhet mot ungdomsgäng, som ska utbildas av FBI i syfte att bekämpa gängen.
Metoden att gripa och fängsla så många gängmedlemmar som möjligt har dock hittills fått oroväckande konsekvenser. För tre år sedan införde regeringarna i El Salvador, Guatemala och Honduras en stenhård politik av nolltolerans mot gängen. Bara i El Salvador har närmare 60 000 ungdomar skickats i fängelse sedan dess. Detta har stärkt gängens organisation i fängelserna, och enligt en rapport från Centralamerikanska koalitionen mot ungdomsvåld begås numera många våldsbrott utanför murarna på order av fängslade gängmedlemmar. Enligt Jeanette Aguilar vid Centralamerikas universitet i San Salvador har dessutom mordstatistiken i de tre länderna skjutit i höjden sedan den stenhårda linjen mot gängen inleddes.
