Bukarest, 070130 (IPS) – Rumänien, som blev ny EU-medlem den 1 januari, är en hårdnackad försvarare av det gasledningssystem som ska utmana Rysslands ställning på den europeiska energimarknaden. Den nya gasledningen skulle kunna påverka det beroendeförhållande till Ryssland som EU har blivit alltmer obekvämt med.
Rumäniens president Traian Basescu förespråkar med kraft det så kallade Nabuccoprojektet, som ska forsla naturgas från Kaukasusregionen till Västeuropa och utgöra ett alternativ till den olja som i dag importeras genom Druzjbaledningen, som står under rysk kontroll. Druzjbaledningen är den största oljeledningen i världen och transporterar omkring 500 miljoner fat olja varje år från sydöstra Ryssland till Ukraina, Ungern, Polen och Tyskland.
Nabuccoledningen skulle, om den blir verklighet, inom 15 år väntas klara att transportera 30 miljarder kubikmeter gas varje år. Den skulle i så fall, genom att sammanlänka Turkiet, Bulgarien, Rumänien, Ungern och Österrike forsla gas från Azerbajdzjan genom Turkiet och förbigå både den ryska infrastrukturen och ryskt territorium. EU kämpar för att bryta sitt energimässiga beroende av Ryssland, och därmed också det som många ser som politisk utpressning från Moskva, såsom de uteblivna gas- och oljeleveranserna till Ukraina i januari 2006 och till Vitryssland i januari i år.
Den officiella orsaken till leveransstoppen var oenighet om prissättningen på den gas och olja som skulle levereras, men enligt Iulian Chifu, ordförande vid Centret för konfliktlösning i Bukarest, var den verkliga orsaken att den ryska presidenten Vladimir Putin var missnöjd med Ukrainas och Georgiens utrikespolitiska ställningstaganden.
EU är angeläget om att få igång Nabuccoprojektet i år, och har beslutat att bekosta 70 procent av byggkostnaderna genom Europeiska investeringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken.
Nabuccoledningen väntas täcka fem procent av EU:s gasbehov. Från Ryssland får EU i dag 25 procent av sin gas och 30 procent av sin olja, och i det fall tillgången därifrån stryps skulle Nabuccoprojektet garantera att en miniminivå, som kan täcka de mest grundläggande energibehoven, bibehålls.
EU:s stöd till Nabuccoprojektet är avsett att uppmuntra de mer avvaktande övergångsländerna att inte avvisa projektet. Ungern och Bulgarien har goda skäl att neka till att gasledningarna passerar genom deras territorium, och om de gör det skulle hela projektet kunna gå i stöpet.
De båda länderna kan istället välja att delta i det energiprojekt som Ryssland har föreslagit, en förlängning av den ryska så kallade Blue stream-ledningen. Den skulle göra att Ungern istället för Österrike, som i fallet med Nabucco, blir slutpunkten för gasledningssystemet från öst.
Ungern har redan principiellt beslutat att stödja Nabucco, men regeringen i Budapest har samtidigt fortsatt förhandlingarna med det statliga ryska gasbolaget Gazprom.
Också Bulgarien har förhandlat med Gazprom. Till skillnad från Rumänien, som kan tillfredsställa omkring 70 procent av landets gasbehov om det blir nödvändigt, skulle Bulgarien omöjligt ha klarat de sista månaderna under förra året utan att förnya sitt leveransavtal med det ryska gasbolaget.
Den bulgariske energi- och finansministern Rumen Ovcharov förklarade då leveransavtalet med Gazprom förnyades att även om hans lands energipolitik ska ligga i linje med övriga EU:s, så måste Bulgarien fortfarande ha goda relationer till Ryssland tills dess att man säkrat importen från annat håll.
Den nuvarande rumänska regeringen, som inte är lika beroende av den ryska energin som sina grannar, kan dock kosta på sig ett tuffare förhållningssätt och håller fast vid sin kritiska inställning till Ryssland. Ända sedan valkampanjen inför valet år 2004 har president Traian Basescu propagerat för en utrikespolitik grundad på vad han kallar “axelmakterna Washington-London-Bukarest”.
Och, vilket kanske är viktigare, Rumänien har inget annat val än Nabucco, eftersom Ryssland inte inkluderat landet i Blue stream-projektet.
