New York, 061129 (IPS) – Världens ursprungsfolk – 370 miljoner människor – får vänta ytterligare på den FN-deklaration som ska fastslå deras rätt till självbestämmande, mark och egen kultur. På tisdagen avslog ett underorgan till FN:s generalförsamling det liggande deklarationsförslaget, vilket väckte både ilska och sorg bland företrädarna för ursprungsfolken.
Deklarationen, som debatterades i generalförsamlingens tredje kommitté, fastslår ursprungsfolkens rätt till de markområden de traditionellt brukar och lever på och deras naturresurser. Den stadgar också att alla ursprungsfolk ska skyddas från påtvingad assimilering och att deras rätt att utöva sin egen kultur är okränkbar.
Tredje kommittén, som ansvarar för sociala, humanitära och kulturella frågor, sköt upp beslutet om hur den slutgiltiga versionen av deklarationen ska se ut, sedan en majoritet av medlemsstaterna röstat för att bordlägga frågan för vidare diskussioner.
– Det är skamligt. FN missade en historisk möjlighet att erkänna våra okränkbara rättigheter, säger Arthur Manuel, ledare för Secwepeme-folket.
Arthur Manuel hade, precis som andra urfolksledare, hoppats att deklarationen skulle röstas igenom, eftersom FN:s råd för mänskliga rättigheter, HRC, antog deklarationen i somras. Trots att flera afrikanska stater stödde deklarationen när HRC fattade sitt beslut intog de en annan position den här gången. Flera afrikanska ledare krävde att stycket om rätten till självbestämmande skulle ändras, vilket undergrävde försöken att få deklarationen antagen under generalförsamlingens nuvarande session.
Afrikanernas sidbyte förklarades av en av de närvarande diplomaterna med att vissa av regeringarna på kontinenten fruktar att ett erkännande av principen om självbestämmande ska leda till att vissa stammar gör uppror.
– Nästan hela Afrika består av ursprungsfolkgrupper. Principen om självbestämmande kan inte tillämpas där – det skulle skapa för stora motsättningar, sa diplomaten, som inte ville framträda med namn.
Men många av urfolksledarna menar att det sviktande stödet från Afrika beror på att de afrikanska ledarna utsatts för yttre press. Många länder på kontinenten är ekonomiskt sårbara, vilket gör dem mer beroende av omvärlden än rikare länder.
Namibia ansåg att resolutionen inte är förenlig med landets grundlag, och krävde ändringar i resolutionen. 82 länder röstade för det förslaget. – Det verkar märkligt att be om mer tid att diskutera deklarationen, eftersom förhandlingarna om den redan pågått i 24 år. Vad man i själva verket skjuter upp är tillfället då man ska ge uppmärksamhet åt ursprungsfolkens rättigheter, sa en mexikansk diplomat. En del av delegaterna menade att det är USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland som bär ansvaret för omröstningsresultatet. USA, som lade ner sin röst i omröstningen om Namibias förslag, har hävdat att resolutionen om urfolkens rättigheter strider mot internationell lagstiftning. Landet har också upprepade gånger hävdat att urfolkens krav på rätten till den mark de traditionellt levt på bortser från dagens verklighet, eftersom denna mark i dag “lagligen ägs av andra medborgare”.
Amnesty International beklagar tredje kommitténs beslut och skriver i ett uttalande att urfolksresolutionen är ett försök att fylla ett hål i skyddet av ursprungsfolkens rättigheter, och varnar regeringarna för att ändra deklarationen på ett sätt som skulle försvaga den.
“Varje ändring i texten måste göras på ett öppet och för allmänheten genomskinligt sätt, och i samarbete med ursprungsfolken och ickestatliga organisationer”, skriver Amnesty.
Det ursprungliga deklarationsförslaget sammanställdes i maj i år av FN:s permanenta forum för ursprungsfolksfrågor, UNPFII, efter drygt 20 års förhandlingar mellan regeringar, representanter för världens ursprungsfolk och otaliga ickestatliga organisationer.
