Quito, 060823 (IPS) – Tungurahua-vulkanen, 150 kilometer söder om Quito, ligger helt dold av ett tjockt lager aska efter det stora utbrottet den 16 augusti. Utbrottet har än en gång avslöjat hur sårbart Ecuador är för naturkatastrofer och blottlagt den extrema fattigdom som en majoritet av landets ursprungsbefolkning lever i.
Tio byar i närheten av vulkanen bombarderades av stenar, lava och aska och människorna tvingades fly. Över 5 000 människor förlorade sina hem och sin skörd. Sju personer har omkommit och fler än 30 saknas. Askan färdades också med vinden och påverkade en miljon människor som bor något längre från vulkanen. 40 000 hektar med frukt och grönsaksodlingar rapporteras ha förstörts.
Tungurahua-vulkanens senaste utbrottsperiod inleddes 1999 och eskalerade i intensitet för lite över en månad sedan, den 14 juli, då den började spy ut flytande stenar, lava, aska och gas. Efter det utbrottet lugnade det ner sig fram tills utbrottet den 16 augusti – som enligt landets geofysiska institut är det största sedan 1700-talet.
I El Altar, ett samhälle som nu är helt förstört av lava och sten, sa den äldre quechua-kvinnan Dolores Chicaiza att “Mama Tungurahuas rytanden åtminstone har gjort regeringen och journalisterna medvetna om fattigdomen här”, när IPS träffade henne några dagar före det sista utbrottet.
Mot bakgrund av vulkanens låga rytande uttryckte Chicaiza sin respekt för Mama Tungurahua, som quechuaindianerna kallar vulkanen.
– Hon gråter i smärta över vårt stackars torra land, över våra marsvin, våra höns – och över oss, sa Dolores Chicaiza.
– Bara två saker är starkt rotade här – vi och vår lök. Vi har överlevt här i 500 år och kommer att fortsätta med det, och löken är också robust och kan överleva torr jord, kyla, aska och Mama Tungurahuas attacker. Hon skickar alltid en påminnelse till myndigheterna när de har glömt, sa Chicaiza som tillsammans med sin familj först vägrade att låta sig evakueras.
– Vi stannar. När min son sa till mig att de hade gett honom en nyckel till ett rum i ett kommunalt skyddsrum så sa jag att jag inte tänkte åka, och det gjorde hans döttrar också. Jorden rör sig men vi och lökarna har starka rötter, sa Chicaiza, strax innan ett moln av aska steg från vulkanen och ljudet minskade ett par sekunder.
Hennes granne, Dioselinda Sisa, säger att hon inte är rädd eftersom vulkanen är som en farfar: som ibland berättar historier och ibland muttrar. Men hon säger att hennes barn – i åldrarna ett, tre och fyra – “gråter på kvällarna när vulkanen ryter så här”. – När vulkanen fick sitt utbrott häromdagen spred sig den flytande lavan och stenarna ända hit och vi tvingades ta skydd inne i husen. Vi samlade ihop våra marsvin och tog med dem in. Man måste ge djuren skydd. Det var som ett högt skott – det gjorde ont i öronen – men sedan var det över. Allting tar till sist slut, sa hon. Men natten mellan den 15 och den 16 augusti tvingades de alla fly undan stenarna och lavan. Under måndagen, när vulkanen var relativt lugn, återvände invånarna till El Altar för att utvärdera skadorna. De möttes av döda kor, marsvin, hönor och grisar, lökfält begravda i aska och hus vars tak var punkterade av sten. Chefen för det geofysiska institutet, Hugo Yépez, har i åratal påtalat att Ecuador saknar beredskap för naturkatastrofer som Tungurahuas utbrott. Förutom evakueringsplaner för människor som lever i utsatta zoner behövs insatser som exempelvis att bygga hus som klarar utbrott. Ett vulkanutbrott i Ecuador orsakar alltid mer skador än i exempelvis Japan – på grund av bristfälliga byggnader och på grund av att de fattiga ecuadorianer som bor i de utsatta områdena ofta saknar hus till sina djur och möjlighet att lagra vatten och mat till sig och sina husdjur. Detta bidrar till landets sårbarhet, enligt Yépez. Luis Macas, ledare för Ecuadors federation av ursprungsfolk, säger att vulkanutbrottet har gjort fattigdomen bland ursprungsbefolkningen synlig. – Jag har besökt samhällena runt Tungurahua dussintals gånger, ursprungsfolken har alltid varit fattiga och det kommer inte att förändras om inte landet genomför omfattande förändringar, säger Luis Macas som också leder federationens politiska gren, Pachakutik, och som vill bli landets nästa president.
– Fattigdomen blev plötsligt synlig på grund av vulkanen, som fick uppmärksamhet av myndigheterna och medierna. Dessa blygsamma markbitar är det enda många har och därför vill de inte lämna dem, säger Macas. Ecuadors inrikesminister Antonio Andretta sa under måndagen att “utbrottets effekter är så allvarliga och har så många konsekvenser att regeringen först måste fokusera på det mest akuta”. Landets hälsominister Guillermo Wagner sa i en tv-intervju att ett problem är att människorna är så “fästa vid marken” att de – trots riskerna och förstörelsen – vill återvända till sina hem. Regeringen har gett offren materiell hjälp samt skickat medicinska team som ska behandla de skadade, sa ministern. I måndags varnade det geofysiska institutet för att det trots det relativa lugnet kan komma ännu ett utbrott eftersom vulkanen fortfarande är aktiv.
