Bucarmanga, 060306 (IPS) – Den 12 mars hålls parlamentsval i Colombia. Medan landets näst största gerilla ELN inför valet har utropat vapenvila så har den större Farc-gerillan genomfört flera attacker och attentat den senaste tiden.
Förra måndagen öppnade Farc-medlemmar eld mot ett kommunfullmäktigemöte i staden Rivera i provinsen Huila. Nio ledamöter dog i attacken. Och i lördags attackerade Farc en buss i provinsen Caquetá. Bussen körde genom en zon som gerillan har utropat till krigszon och där man förbjudit motortrafik.
Försvarsdepartementet hade utlovat militärt skydd för bussens passagerare men den militära eskorten lämnade bussen. Nio personer dog, varav två barn, när rebellerna öppnade eld mot fordonet. – Inte ur något perspektiv kan dessa mord på civila rättfärdigas. Alla stridande måste skydda civila, säger Jorge Castellanos, chef för en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter i Arauca, Norte de Santander, Cesar och Santander. Han säger att Farc har gjort sig skyldigt till krigsbrott. Istället för att attackera bussen kunde gerillan ha dragit politiska fördelar genom att påvisa att de väpnande styrkorna övergav bussen mitt i konfliktzonen när bussen fick punktering, menar han. Castellanos säger att passagerarna på bussar som den Farc attackerade oftast är lokala bönder eller affärsmän som bara försöker förtjäna sitt levebröd. – När de dödar dessa människor bara för att regeringen inte skyddar dem, då har Farc tappat all känsla för proportioner och glömt bort de humanitära principerna, säger han. Informationen om den militära situationen i Colombia är sporadisk. Men det verkar som om Farc har trappat upp sina aktioner inför valet. Gerillan uppges ha saboterat gasdistributionen längs hela den karibiska kusten samt stoppat energitillförseln till minst elva samhällen i Antioquia i norra Colombia. Farc har deklarerat en “väpnad strejk” och har stoppat transporten av varor på många vägar som gerillan kontrollerar. Strejken kostar transportindustrin stora summor och har lett till varubrist i samhällena.
Landets näst största vänstergerilla ELN skriver i en kommuniké att man inte kommer att utföra några militära aktioner som kan påverka valet den 12 mars. ELN uppmanar väljarna att “välja de kandidater som är trogna freden och som är villiga att stödja den omställning som landet behöver”.
I december inledde ELN förberedande samtal med regeringen. Nyligen träffades förhandlarna för andra gången på Kuba för att försöka lägga grunden för fredsförhandlingar mellan parterna.
Både Farc och ELN har varit i krig med regeringen sedan 1964. Förutom vänstergerillorna är även högermiliser, som samlas inom organisationen AUC, involverade i inbördeskriget. Miliserna har kopplingar till bland annat stora jordägare och narkotikahandlare. Efter kontroversiella förhandlingar med regeringen har AUC delvis avväpnats och upplöst. Colombias president Álvaro Uribe, som nyligen inledde sin kampanj för omval i presidentvalet i maj, vann valet 2002 genom löften om att med militära medel ta kontrollen över gerillagrupperna. Internationellt har hans administration lyckats föra ut en blid av att man lyckats med den taktiken. Men Castellanos menar att Farcs senaste militära aktioner delvis har till syfte att visa att gerillan inte har besegrats militärt.
– Det är ett budskap till världen, för ingen väpnad konflikt är isolerad. De vapenbaserade lösningarna på konflikten har misslyckats – både Uribes och Farcs, säger Castellanos.
