Washington, 060131 (IPS) – En stor majoritet av irakierna tror inte att USA någonsin tänker dra tillbaka alla sina militära styrkor från landet. Det visar en undersökning som offentliggjordes på tisdagen.
Misstänksamheten mot USA:s planer i Irak är särskilt tydlig bland landets sunnimuslimska araber, som är mer negativa till i stort sett allt i Irak efter USA:s invasion. Hela 88 procent av de sunnimuslimska araberna i undersökningen samtycker till attacker mot de USA-ledda styrkorna i Irak. 41 procent av shiamuslimerna och 16 procent av kurderna i undersökningen samtycker till sådana attacker.
Undersökningen är utformad av Programme on International Policy Attitudes, Pipa, vid University of Maryland. Den utfördes genom personliga intervjuer med 1 150 irakiska vuxna i samtliga landets 18 provinser i början av januari.
Resultaten av undersökningen är blandat för den amerikanska administrationen och president George W. Bush. En majoritet av irakierna i undersökningen tror på en mindre våldsam framtid i landet, men den uttrycker en stor skepticism mot Bushs löfte om att inte stanna i Irak längre än vad som är nödvändigt för dess stabilitet. 80 procent av de som deltog i undersökningen tror att USA tänker ha permanenta militärbaser i Irak, och mer än tre fjärdedelar ansåg att USA inte skulle gå med på att dra tillbaka sina styrkor om den irakiska regeringen begärde det inom sex månader.
Det som alla de tre stora folkgrupperna var överens om i undersökningen var motståndet mot terrorism, att alla grupper ska delta i den politiska processen och att det bör upprättas en tidtabell för USA:s tillbakadragande.
Trots det omfattande stödet för attacker mot de USA-ledda styrkorna i Irak tog nästan 99 procent av de som deltog i undersökningen avstånd från terrorism som metod. 97 procent stödde uppfattningen att alla grupper ska delta i den politiska processen, och 87 procent stödde en tidtabell för USA:s tillbakadragande.
Uppfattningen om när USA borde dra sig tillbaka var dock delad. 35 procent av de som ville se en tidtabell menade att USA borde få sex månader på sig, medan en lika stor andel föredrog ett gradvis tillbakadragande under två års tid. Fler sunnimuslimska araber ville se ett snabbare tillbakadragande, medan en majoritet av kurderna ville att de utländska styrkorna ska lämna landet först när situationen förbättras.
