Bogota, 051114 (IPS) – Tre årtionden efter att Washington deklarerade att Colombia är den världsledande kokainproducenten menar experter att de USA-finansierade åtgärderna för att stoppa narkotikan har misslyckats.
Under de senaste 25 åren har USA bidragit med mer än motsvarande 40 miljarder dollar i kampen mot narkotikan i Colombia. Men detta till trots har landet förblivit världsledande på kokain och en storproducent av heroin, samtidigt som priserna på narkotikan är rekordlåga. Med tiden har de amerikanska åtgärderna mot narkotikasmugglingen blivit alltmer militariserade. Efter kalla krigets slut utformades en strategi som kallas ett “krig mot narkotikan”. Strategin bygger på att man genom att attackera produktionen av narkotika ska minska tillgången i USA, driva upp priserna och på det sättet motverka användningen. Ethan Nadelmann, ordförande för den New York-baserade organisationen Drug Policy Alliance, menar att de amerikanska myndigheterna rättfärdigat att flera miljarder i skattepengar gått till kriget mot narkotika i Colombia med hänvisning till att detta skulle minska knarket på USA:s gator. Ett påstående som enligt Nadelmann inte infriats. – Det är smärtsamt tydligt att programmet inte lyckats uppnå sitt mål. Kokainet är billigare, renare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Enligt USA:s nationella institut mot narkotikamissbruk ökade kokainanvändningen bland amerikanska gymnasieelever mellan 2001 och 2004. Coletta Youngers från organisationen Washington Office on Latin America, Wola, sa nyligen i samband med ett seminarium i Bogota att priserna på heroin och kokain i USA aldrig varit lägre, samtidigt som narkotikakonsumtionen ligger på en konstant – eller till och med ökande – nivå Youngers påpekade att amerikanska myndigheter i år rapporterat att mycket tyder på att tillgången på kokain i landet förblivit densamma, eller ökat något.
Youngers menar att den amerikanska politiken mot narkotikan i Colombia blivit alltmer militariserad. Och hon säger att den utvecklingen verkligen sköt fart efter att den dåvarande presidenten Bill Clintons regering inledde ett program som heter Plan Colombia. Sedan år 2000 har USA via Plan Colombia bidragit med stridshelikoptrar och annan militär utrustning, samt med rådgivare, och kemikalier och flygplan för besprutning av narkotikaodlingar, till ett värde av mer än fyra miljarder dollar. Sandro Calvani, chef för FN-kontoret mot narkotika, UNODC, i Colombia, menar att man istället borde satsa på att åtgärda de problem som utgör grunden för produktionen av olagliga grödor och narkotikaproduktion i landet. Calvani menar att ett av de viktigaste strukturella skälen är koncentrationen av markrättigheter i landet. Han påpekar att bland landets 43 miljoner invånare äger 0,4 procent över 60 procent av den odlingsbara marken, medan 85 procent av landets småbönder lever i fattigdom. Ägarkoncentrationen får tusentals småbönder att fortsätta med att flytta sina odlingar allt längre in i landets djungler. Colombia står för 90 procent av det kokain – och hälften av det heroin – som säljs i USA. Colombianska experter menar att giftbesprutning av narkotikaodlingar bara får produktionen att flytta till än mer avlägsna platser.
UNODC bedömer att närmare 100 000 colombianska familjer lever på att odla koka, råmaterialet till kokain. I många regioner försöker fattiga kokaodlare hitta alternativa försörjningsmöjligheter, men utan att lyckas. För dessa bönder har inte situationen förändrats särskilt mycket under de senaste 30 åren. De fortsätter att leva på avlägsna platser där bristen på infrastruktur och andra orsaker gör det svårt för dem att livnära sig på alternativa, lagliga produkter. Coletta Youngers från organisationen Wola menar att det finns två val att göra när det gäller att bekämpa narkotikaproduktionen i Colombia.
– Vi kan fortsätta att kasta pengar på en misslyckad politik, eller så kan vi på allvar fokusera på att minska efterfrågan på droger i USA och minska produktionen i Latinamerika genom att stödja program för en hållbar ekonomisk utveckling samt stärka rättsamhället.
