Havanna, 051110 (IPS) – FN:s generalförsamling röstade i veckan för en resolution med krav på att USA ska häva sitt handelsembargo mot Kuba. Bara fyra länder röstade nej: USA, Israel, Marshallöarna och Palau. Embargot har varit kraft i över 40 år och sju av tio kubaner är födda under denna period.
Alla på Kuba verkar önska att embargot, som kallas blockad på Kuba, hävs, men deras skäl varierar.
– Blockaden ger regeringen en ursäkt för alla fel den gör, det är den verkliga anledningen till våra problem, säger 40-årige Lázaro Fernández som arbetar som chaufför åt ett europeiskt företag. Men den 42-åriga läraren Kruskaia Massa skyller alla landets problem på USA:s fientliga politik.
– Om vi hade normala relationer till USA så skulle vi ha ett bättre liv, säger hon.
– De har många produkter som vi behöver men inte kan få tag i. Det skulle komma fler turister. Allt skulle bli annorlunda, säger Massa. Officiellt trädde USA:s embargo i kraft den 3 februari 1962, men Kuba hävdar att restriktionerna infördes långt tidigare.
– Blockaden är inte ett påhitt, den existerar och skapar en massa problem, även för USA. Se bara på hur många affärsmän i USA som vill göra affärer med oss, säger 80-åriga Magdalena Rivero. För att bevisa sin tes visar Rivero fram tidningsklipp om en handelsmässa i början av november i Havanna där 300 amerikanska representanter från 171 företag fanns med.
År 2000 antog den amerikanska kongressen ett undantag som gör det möjligt att sälja mat till Kuba. Det har väckt intresset för den kubanska marknaden hos amerikanska företag. Även hos kubanerna har detta skapat en aptit på varor som är “made in USA”. Den nuvarande amerikanska regeringen har dock ytterligare skärpt embargot. 2004 införde Bush-administrationen hårdare regler för kubaner som lever i USA och som vill besöka Kuba och begränsade de summor som kubanska invandrare i USA får skicka hem. – Detta har verkligen drabbat många familjer. Det är ett sätt att få människor att bli desperata, säger 44-årige Manuel Méndez. Många unga människor som IPS har talat med säger att de började märka av embargot i samband med den ekonomiska krisen efter Sovjets fall 1991.
– Jag började känna av blockaden på 90-talet, för på 80-talet levde vi gott. Mina föräldrar, båda är akademiker, kunde klä oss och köpa mat utan problem. Jag minns att jag och min bror hade fina leksaker, säger 26-årige Leonardo González.
González tillhör dock dem som dock inte skyller alla Kubas ekonomiska problem på embargot.
– Ett slut på embargot skulle inte vara nog. Det behövas även andra förändringar för att göra allt bättre, säger han. Embargot hindrar all handel mellan USA och Kuba, förutom ovanstående undantag. Dessutom förbjuds amerikaner från att turista på Kuba. Den kubanska regimen får inte låna pengar eller göra några transaktioner via regionala eller multilaterala amerikanska institutioner. Inte heller får kubanska båtar eller plan tillträde till amerikanskt territorium.
Omröstningen i FN:s generalförsamling har föranletts av en intensiv diplomatisk kampanj från Kubas sida. Det är dock inte troligt att omröstningen påverkar USA. FN:s resolutioner är inte tvingande och detta är fjortonde gången som det internationella samfundet uppmanar USA att häva embargot.
