Washington, 050926 (IPS) – Den växande farhågan om att ett fullskaligt inbördeskrig ska bryta ut i Irak, och sannolikheten att Iraks grannländer dras in i en sådan konflikt, har intensifierat debatten om huruvida USA bör dra tillbaka sina trupper.
Vissa analytiker anser att ett omedelbart tillbakadragande minskar risken för inbördeskrig, medan andra insisterar på att det är de amerikanska trupperna som för närvarande förhindrar att våldet eskalerar och att hela regionen destabiliseras.
Bush-administrationen står fast vid att USA blir kvar tills de irakiska säkerhetsstyrkorna själva klarar att tygla, om inte krossa, det pågående upproret. Men ett växande antal politiska analytiker, däribland vissa som var för invasionen 2003, tror att Washington kommer att börja dra tillbaka sina 140 000 soldater under första halvan av 2006. En anledning tror de är att republikanerna kommer att vilja visa väljarna “ljuset i slutet av tunneln” före kongressvalet i november 2006.
Och enligt artiklar i den brittiska pressen tyder mycket på att Storbritannien planerar att dra tillbaka stora delar av sina styrkor från Irak i maj nästa år. Premiärminister Tony Blair förnekade dock så sent som i förra helgen att något datum har bestämts.
Men dessa planer betyder inte mycket om dagens uppror och våld glider över i regelrätt inbördeskrig, vilket allt fler experter förutspår.
Vissa analytiker anser att inbördeskriget redan har börjat. “För ett år sedan var det möjligt att skriva om det potentiella hotet om ett inbördeskrig i Irak. I dag pågår redan det kriget”, skriver Niall Ferguson i Los Angeles Times. Ferguson var en av de som stödde invasionen 2003. Hans åsikt, att inbördeskriget pågår, är fortfarande i minoritet, men farhågorna för ett nära förestående inbördeskrig ifrågasätts inte längre av betraktare utanför regeringen.
Ferguson skyller situationen på att administrationen inte satte in tillräckligt stora styrkor i Irak för att krossa upproret. Men enligt en ny rapport från International Crisis Group, ICG, har processen med att driva fram en irakisk konstitution ytterligare alienerat landets sunniter från kurderna och shiiterna och ökat risken för krig. De tre folkgrupperna kunde inte enas om ett förslag och den 15 oktober ska irakierna folkomrösta om ett förslag som bara stöds av kurder och shiiter. ISG skriver att Irak nu står inför hotet om ett fullskaligt inbördeskrig och landets sönderfall.
Och alla betraktare utanför administrationen oroas av det uttalande som den saudiske utrikesministern Saud al-Faisal gjorde under ett besök i USA förra veckan.
– Irak befinner sig i en verkligt farlig och mycket hotfull situation. Intrycket är att landet gradvis går mot sin upplösning. Det verkar inte finnas någon dynamik just nu som håller ihop landet, sa ministern. Han varnade också för att om de nuvarande trenderna fortsätter så riskerar fler länder i regionen att dras in i konflikten. Debatten om huruvida USA:s styrkor ökar risken för inbördeskrig eller hindrar att våldet eskalerar ytterligare har intensifierats utanför regeringskretsarna. Merparten anser fortfarande att de amerikanska styrkorna hindrar, eller åtminstone bromsar, utvecklingen mot fullskaligt krig. Niall Ferguson anser exempelvis att ett tillbakadragande nu vore katastrofalt.
“Det slags våld vi kan få se i Irak om vi ger upp nu, och låter ett fullskaligt inbördeskrig rasa, skulle överskugga allt som har hänt sedan 2003”, menar han. Men andra betraktare, som sociologen Michael Schwartz, anser att “USA:s närvaro inte hindrar, utan bidrar till, att förtäta stämningen av inbördeskrig i Irak. Schwartz anser att om USA lämnade Irak snabbt så är det mer rimligt att anta att våldet skulle minska än att det skulle öka.
I en essä som många betraktare läst och citerat, skriver Schwartz att USA:s militär redan dödar fler civilpersoner än de som troligen skulle omkomma i ett inbördeskrig. Han menar att USA:s närvaro är anledningen till fler terrordåd än de armén hindrar. Han argumenterar också för att en stor del av de nuvarande attackera, särskilt de som utförs av radikala islamistiska grupper, skulle minska eller upphöra om USA lämnade landet. “Ju längre vi dröjer med att dra oss ur, desto värre kommer situationen troligen att bli – för USA och för irakierna”, skriver han.
Schwartz befinner sig till vänster på den amerikanska politiska skalan. Men uppmaningarna att dra sig tillbaka från Irak hörs även från konservativa kritiker till kriget, bland annat från Andrew Bacevich, Vietnamveteran som undervisar i internationella relationer vid Boston University, och från den pensionerade generallöjtnanten William Odom vid Hudson Institute.
“Vi skapade inbördeskriget när vi invaderade Irak; vi kan inte förhindra kriget genom att stanna”, skrev Odom i en essä förra månaden.
Han och Bacevich tror båda att om USA drar sig tillbaka så skulle det tvinga grannstater och andra länder att bilda en koalition som kan ta ansvar för att konflikten i Irak inte går över styr.
Men vissa av Bush-administrationens kritiker tror att ett omedelbart amerikanskt tillbakadragande skulle göra saker och ting värre för irakierna.
“Jag kan helt enkelt inte förstå de här argumentet”, skriver Mellanösternexperten Juan Cole, från University of Michigan, på sin blogg. “USA:s militär dödar många irakier, men om militären dödar fler än som skulle dö i ett inbördeskrig beror på hur många som skulle dö i det kriget. En eller två miljoner skulle kunna dödas i ett inbördeskrig, och det gäller bara om kriget begränsas till Irak, vilket inte är troligt”, skriver han. “Ett amerikanskt tillbakadragande skulle inte få sunniterna att ge upp sina främsta krav; det skulle kanske uppmuntra dem att slå till hårdare mot shiiterna”, skriver Cole.
Han förespråkar att merparten av de amerikanska marksoldaterna dras tillbaka men att specialstyrkorna och flygvapnet blir kvar – om inte Nato eller FN sätter in en fredsbevarande styrka.
