Buenos Aires, 050615 (IPS) – Argentinas högsta domstol beslutade på tisdagen att två amnestilagar för personer som begått människorättsbrott strider mot landets konstitution.
De två lagarna tillkom i mitten av 1980-talet och innebar att åtal fick läggas ner mot de lägre befäl inom polisen och militären som deltagit i den forna militärregimens “smutsiga krig” mot vänsteraktivister och andra politiska motståndare. Juntan hade makten i landet mellan 1976 och 1983. Högsta domstolens beslut innebär att vägen nu ligger öppen för att åter börja utreda dessa brott. Amnestilagarna tillkom 1986 och 1987, efter de historiska rättegångarna 1985 då tidigare medlemmar av militärjuntan dömdes till fängelsestraff. Lagarna innebar bland annat åtal mot lägre rankad personal som “följt order” stoppades.
Ingen av amnestilagarna täckte dock in de kidnappningar och illegala “adoptioner” av barn till politiska fångar som ofta förekommit under militärdiktaturen. Många av dessa barn tvingades växa upp hos militärer och på senare år har flera militärer åtalats och dömts för sina brott. Landets kongress drog redan 1998 tillbaka amnestilagarna, och de annullerades helt 2003. Men det krävdes ett beslut från högsta domstolen i frågan för att få fram ett prejudikat som gör det möjligt att gå vidare med åtalen. Många fall av människorättsbrott har under de senaste åren börjat utredas igen, men utvecklingen har varit långsam i avvaktan på ett beslut från högsta domstolen. Beslutet kom dock på tisdagen genom ett åtal mot en tidigare polis som anklagas för att ha sett till att föräldrarna till en liten flicka “försvunnit”.
Polisen har redan åtalats för att ha stulit parets barn, som var åtta månader gammal då hon kidnappades tillsammans med sin mamma. Flickan lämnades sedan över till en officersfamilj som fostrade henne som sin egen dotter och dolde hennes verkliga identitet i över två årtionden. Efter att flickans biologiska släktingar återfunnit henne inleddes en rättegång mot polisen som åtalades för att ha kidnappat henne. På grund av amnestilagarna kunde han dock inte ställas till svars för att flickans föräldrar försvunnit spårlöst. Men en lägre domstol menade att polisen inte kunde hänvisa till att han bara följt order. Fallet har drivits av flickans biologiska familj och gruppen Mormödrarna vid Plaza de Mayo, samt Centret för juridiska och sociala studier, Cels. År 2000 beslutade en domare att amnestilagarna stred mot landets konstitution. Och den domen, som senare fastställdes av en federal domstol, har nu alltså även slagits fast av landets högsta domstol. Enligt Víctor Abramovich, ordförande för Cels, innebär beslutet att det blir möjligt att gå vidare med de fall mot gamla militärer som redan påbörjats. Men framför allt menar Abramovich att domen är en skarp signal om att landets demokratiska institutioner stärks – i och med att straffriheten avskaffas.
Den argentinske presidenten Néstor Kirchner, som aktivt arbetat för människorättsfrågor sedan han fick makten i landet 2003, sa på tisdagen att amnestilagarna “var en skam” samt att beslutet i högsta domstolen “återskapar förtroendet för rättvisan”.
