Lima, 050527 (IPS) – Den förre peruanske presidenten Alberto Fujimori skapar återigen rubriker i hemlandet. Ryktet säger att han inte bara planerar att återvända från exilen i Japan utan att han också vill ställa upp i presidentvalet 2006. Detta trots att han har flytt från rättvisan i sitt hemland.
Fujimori styrde Peru mellan 1990 och 2000 då han gick i exil i Japan för att undgå åtal för korruption och andra brott. Fujimoris föräldrar är japanska och han har dubbelt medborgarskap.
Ett överflöd av affischer och graffiti med budskapet att Fujimori ska återvända har satts upp i flera städer i Peru. Och i förra veckan genomförde ex-presidenten vad många betraktare tror var en välplanerad publicitetskupp. Den 18 maj gick Fujimori in på Perus konsulat i Tokyo, åtföljd av sin advokat och två livvakter, och bad att få sitt peruanska id-kort förnyat. Han agerade precis som om han var vilken medborgare som helst – trots att han är åtalad i sin frånvaro i Peru för bland annat korruption och maktmissbruk. De peruanska myndigheterna har två gånger försökt få honom utlämnad från Japan och de har utfärdat en internationell arresteringsorder på honom.
Trots det lyckades Fujimori förnya sina papper på konsulatet. Vissa betraktare anser att han genom att gå in i konsulatet beträdde peruansk mark och därför borde ha gripits. Men de peruanska myndigheterna menar att den regeln bara gäller ambassader och att konsulatets roll enbart är att representera peruaner i utlandet.
Episoden slutade med att en leende Fujimori lämnade konsulatet – en scen som filmats och senare har visats av flera tevebolag i Peru. Fujimori sänder också ett radioprogram en gång i veckan i Peru, som han spelar in i Tokyo. Programmet kallas “La Hora del Chino”. El Chino betyder kinesen, vilket används som smeknamn för alla asiater i Peru. I förra lördagens program sa Fujimori att han aldrig har slutat vara peruan eftersom han är född i Peru och har tjänat som landets president i nästan ett årtionde. Vid slutet av programmet sa programledaren, Carlos Raffo, som tidigare arbetade som medierådgivare för ex-presidenten, “Detta är på riktigt! Fujimori är på väg tillbaka!” – Ja, vi tror han driver en kampanj och att det är anledningen till att han besökte konsulatet, säger Ismael Vega, chef för den peruanska avdelningen av Amnesty International Amnesty vill gärna se Fujimori på peruansk mark – men för att ställas inför rätta för ett stort antal människorättsbrott.
Fujimori valdes till president genom demokratiska val 1990. Men den 5 april 1992 genomförde han en slags kupp då han upplöste kongressen och installerade en regering som styrde landet på presidentens dekret fram tills december samma år. Han fick trots sitt agerade stöd av organisationen av amerikanska stater och fortsatte att styra landet med hjälp av en ny konstitution. Han omvaldes till president 1995 och 2000. Fujimoris sätt att leda landet var auktoritärt och han bildade en paramilitär apparat och en slags informell, korrupt maktsfär som leddes av hans rådgivare och chef för underrättelsetjänsten, Vladimiro Montesinos. Montesinos är åtalad för brott och inväntar rättegång i Peru.
Respekten för de mänskliga rättigheterna var låg under Fujimoris år vid makten. Enligt Amnesty försvann 306 personer 1991 och 178 personer 1992. Efter antagandet av en ny anti-terroristlag 1992 skickades hundratals oskyldiga människor i fängelse. Också korruptionen var omfattande. Enligt anti-korruptionsorganet Transparency International försvann över 700 miljoner dollar under Fujimoris tid vid makten Fujimori lyckades bli omvald i valet 2000 trots omfattande anklagelser om fusk. Men i november – bara fyra månader efter valet – deltog han vid ett möte i Brunei och återvände aldrig hem utan reste till Japan. Från Japan skickade han ett fax hem till Peru där han skrev att han avgick som president. Perus kongress förklarade hans post ledig och sa att presidenten var “moraliskt inkapabel” att leda landet. Fujimori har två åtal som väntar honom i Peru och flera andra fall har lämnats in till en specialdomstol som arbetar med att få honom utlämnad. Hittills har den före detta presidenten kunnat klara sig på grund av att Japan inte har något utlämningsavtal med Peru och på grund av att han är japansk medborgare. Men Peru och Japan skulle kunna komma runt detta eftersom flera av åtalspunkterna mot Fujimori handlar om brott mot mänskligheten, säger advokaten Carlos Rivera på människorättsorganisationen Institutet till försvar för rättvisan. – Men det kommer inte att hända om inte ett starkt ledarskap är fast beslutna att få honom utlämnad som en del i kampen mot korruptionen, säger Rivera.
Fram tills den 18 maj har Fujimori gömt sig bakom sitt japanska medborgarskap för att fly undan rättvisan i Peru – men nu verkar han ha bytt taktik. – Hans strategi är klar: han vill få människor att tro att han ska kandidera 2006 och försöker ingjuta hopp i ett antal grupper som har intresse av att stödja honom, säger parlamentarikern Gloria Helfer som tillhör regeringspartiet Perú Posible, som leds av president Alejandro Toledo.
– Om deras intresse börjar avta så kommer ingen att räkna med honom. Det är anledningen bakom dessa showartade tillkännagivanden, säger Helfer. Enligt de senaste opinionsmätningarna så har Fujimori för närvarande stöd av 20 procent av de peruanska väljarna, trots att han enligt peruansk lag inte får lov att kandidera de närmaste tio åren på grund av att han avsatts som president. Risken eller chansen att Fujimori överlämnar sig till det peruanska rättsystemet och därefter försöker gör politisk comeback verkar dock avlägsen. Men hans senaste agerande har fått en ganska oväntad respons från vissa av landets politiska partier. Mittenhögerpartiet Nationell Enhet och det socialdemokratiska Aprista-partiet har båda sagt att de är intresserade av en dialog med Fujimoris väljarbas. Ex-presidenten har främst stöd bland landets fattiga som minns vissa politiska åtgärder som han genomförde – bland annat väg- och brobyggen och utbyggnaden av primärhälsovården. Fårgan är dock om det peruanska politiska systemet ser Fujimoris politiska tyngd som tillräckligt stor för att inleda en eventuell debatt om benådning.
