La Paz, 050308 (IPS) – Efter bara 17 månader vid makten har Bolivias president Carlos Mesa tillkännagett att han avgår om det är folkets och kongressens vilja. Flera politiker och organisationer har krävt presidentens avgång – men han har också starkt stöd från många.
Det är därför långt ifrån säkert att presidentens erbjudande kommer att innebära att han verkligen försvinner från makten. Betraktare tror att han vill försöka bilda en bred pakt som kan göra det möjligt för regeringen och honom själv att forsätta att arbeta.
Och efter att han sagt sig vara villig att avgå förra söndagen samlades genast hundratals människor för att visa sitt stöd till presidenten i La Paz, Oruro och Cochabamba, medan reaktionerna från landets politiska partier var försiktiga. I måndags inleddes nya protester mot regeringen arrangerade av parlamentarikern Evo Morales vänsterrörelse MAS, som representerar kokaodlarna. Morales anhängare började bygga vägspärrar i hela landet. Morales har krävt att de utländska energiföretagens avgifter skulle höjas drastiskt, men hans förslag gick inte igenom i kongressen. Måndagen var samtidigt den åttonde strejkdagen i huvudstaden La Paz fattiga grannstad El Alto. Invånarna i El Alto kräver att ett kontrakt som regeringen har tecknat med det privata vattenbolaget Aguas del Illimani ska sägas upp. Bolaget ägs av den franska friman Lyonnaise des Eaux. El Alto var navet i de omfattande protester – som kommit att kallas gaskriget – som i oktober 2003 ledde till att den förre presidenten tvingades gå. Under protesterna dödades minst 70 personer när säkerhetsstyrkor kallades in mot demonstranterna. Händelsen, som i Bolivia kallas för “oktobermassakern”, var kulmen på flera veckors protester mot den dåvarande presidenten Gonzalo Sanchez De Lozadas politik. Det folkliga upproret mot den förra bolivianska regeringen utlöstes av ett förslag att sälja gas till USA och Mexiko genom grannlandet Chile. Bolivia har den näst största naturgasreserven i Sydamerika, efter Venezuela. Veckans protester sammanföll med att ministrar ur den gamla regeringen ställdes inför en federal åklagare för att vittna om deras ansvar för behandlingen av de strejkande 2003.
Under Mesas 17 månader vid makten har 820 strejker, protester och andra konflikter genomförts i landet. Men Mesa upprepar det han tidigare sagt: att han inte tänker skicka ut polisen eller de väpnade styrkorna mot de protesterande.
Mesa var vicepresident under Sánchez de Lozada och tillträdde som president när denne lämnade landet. När Mesa tagit över lovade han att ta itu med de sociala och ekonomiska kraven från folket. Det handlar om att förändra villkoren för gasutvinningen och exporten i enlighet med en folkomröstning som hölls förra året och om förändringar av grundlagen som skulle skapa mer regional autonomi och öka ursprungsbefolkningens rättigheter. Men förändringsarbetet har försenats och försvårats av flera faktorer – bland annat splittringar i kongressen, krav från internationella finansinstitutioner och företag samt intressekonflikter mellan näringsliv och arbetare. Dessutom tillhör presidenten inte ett politiskt parti och har förlitat sig på olika konstellationer i olika situationer under sin tid vid makten. Mesas regering lyckades i förra veckan inte få igenom sitt förslag för nya skatteregler för utvinning och försäljning av gas och olja i kongressen och det förslag som kongressen antog anser presidenten inte är genomförbart. I en folkomröstning 2004 röstade folket för att regeringen skulle bygga upp en infrastruktur som gör att naturgasen kan raffineras i landet – så att den kan exporteras för ett högre pris och att villkoren i de kontrakt som tecknats med utländska företag skulle skrivas om så att en större del av vinsten blir kvar i landet. Men internationella utlåningsinstitut kräver att Bolivias regering uppfyller de åtaganden de har till utländska investerare, vilket bakbinder regeringen. Kongressen väntas inom de närmaste dagarna fatta beslut om den godtar Mesas uppsägning. Ett troligt alternativ är att han trots allt får sitta kvar tills hans period löper ut i augusti 2007. Roberto de la Cruz, en av ledarna för protesterna i oktober 2003, som idag sitter i kommunfullmäktige i El Alto, anser att Mesa bör sitta kvar – trots att han kritiserar presidenten. Ordföranden för fackorganisationen COB, Jaime Solares, kallar Mesas erbjudande att avgå för “teatralt” och föreslår att man skapar en övergångsregering och utlyser nyval om sex månader. Men borgmästaren i La Paz – Juan del Granado – anser att Mesa bör omvärdera sitt beslut och stanna kvar. Eftersom Bolivia inte har någon vicepresident sedan Mesa utsågs till president blir det senatens talman som får ta över om Mesas avskedsansökan godtas. Det förutsätter dock att han får stöd av två tredjedelar av medlemmarna i kongressen annars blir ordföranden i högsta domstolen landets president.
